Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
beslut. Ridderskapet och adeln afstyrkte bifall, men lät vid
de andra ståndens beslut bero. — Efter att ha hållit en
konselj på Stockholms slott den 15 mars, därvid fem
närvarande afstyrkte och fyra tillstyrkte en författnings
utfärdande i enlighet med propositionen och de ofrälse ståndens
mening, beslöt sig konungen på Håkanssons inrådan den
16 mars på Haga att underteckna en kungörelse i ämnet.1)
Författningen, den sista af Gustaf III underskrifna — samma
dag på kvällen träffades konungen i operahuset af det
dödbringande skottet från Anckarströms pistol —, väckte
mycket missnöje och måste i slutet af följande år
upp-häfvas. 2)
Af de ceremonier som förekommo under «denna
pap-persriksdagen» 3) bivistade Chydenius såsom deputerad för
sitt stånd den trettonårige kronprinsens examen, som
försiggick den 20 februari. Chydenius beskrifver i sin
riksdags-relation rätt vidlyftigt och med oförställd beundran tillgången
därvid. Särskildt anslagen tyckes han ha blifvit af förhören
i religion och i svensk historia. På öfverhofpredikanten
doktor Flodins frågor svarade den blifvande konung Gustaf
IV Adolf «med så ömma känslor för religion, att han och
en stor del af det höga auditorium flöto i tårar». 4) Alla
togo dock ej saken lika sentimentalt; åtminstone berättar
en annan vid riksdagen närvarande riksdagsman att «under
religionsförhöret, vid hvilket den unge herrens svar voro
uppbyggliga och högst ortodoxa, vände konungen sig till
en ung grefve De la Gardie och sade: ’så mycket kan jag
ej ljuga på ett helt år’».5) Vid kanslirådet Nils von
Rosen-steins förhör i Sveriges historia lade Chydenius i synnerhet
märke till, «huru kronprinsen, i flere händelsers vidlöftiga
berättande, talte ganska otvunget och med fullkomligaste
redighet, som utmärker en redig eftertanka och en lätthet
*) Wallqvist, a. a., s. 84 f.
*) Hamnström, a. a., s. 11.
*) Uttrycket är Wallqvists (a. a., s. 71).
4) Schinkel, a. a., Bihang, I, s. 154.
a) A. L. Hamilton, Anekdoter till svenska historien under Gustaf III:s
regering, utg. af O. Levertin, s. 187.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
