Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«tillskapat villrådighet, fruktan och kanske återfall till redan
aflagda fördomar och villfarelser». Modet far icke fällas för
sådant. «Störst skulle faran blifva, svårast följderna för
mänskligheten, om, djärfvare än Prometheus och brottsligare
än han, vi skulle försöka att släcka snillets och sanningens
heliga låga, af en mild Försyn ämnad till människors tröst
och deras lycksalighet».1)
Rosenstein, som under riksdagen i Gefle eller kanske
redan tidigare blifvit bekant med Chydenius (se ofvan, sid. 404),
sände till honom sin bok. Såväl denna uppmärksamhet från
Rosensteins sida som innehållet i boken beredde Chydenius
en mycket stor tillfredsställelse, och han tackade Rosenstein
för gåfvan i ett bref af den 21 augusti 1793 — dagen
sannolikt icke vald utan afsikt.2) «Det är ej bokens värde»,
skrifver han, «icke en gång dess grundeliga innehåll, icke
en gång själfva ämnets behagelighet, som likväl varit mitt
favoritämne ifrån den tid jag begynt att tänka, och hvilket
ämne aldrig så grundeligen som här blifvit utredt, som hos
mig väckt den djupaste vördnad och erkänsla, hvaraf mitt
hjärta öfverflödar; nej, det är något annat att vara
ihåg-kommen af tankefrihetens och upplysningens högsta
försvarare i Norden, som mörkret och dess stämplingar till
trots, med den värma som bör åtfölja sanningar af högsta
nödvändighet för samhället, och den tydelighet som allena
kan gifva en oryggelig öfvertygelse, vågat tala sanningens
språk just i en tid, då begreppen om upplysningens nytta
för samhällens bestånd genom irrbloss och själfsvåld öfver
hela Europa blifvit för mycket sviktande». Chydenius
framhåller huru han i sin «lilla krets arbetat för upplysningen i
synnerhet vid 1765 års riksdag» samt att han «med
fullkomlig tillfredsställelse vågat sig i spetsen för friheten emot
fördomen» och «ifrat emot hemligheter och tvång» i
ekonomiska och finansiella frågor. «Men då jag för några år fick
se», tillägger han, «under upplysningens och frihetens fana
strömmar af blod rinna och under upplysningens helgade
*) Rosenstein, a. a., s. 215.
*) Brefvet är i sin helhet tryckt i Historiallinen Arkisto, IX, s. 234 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
