Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ningssällskapets Handlingar, första delen, synes ha berott
på att man efter författarens död ansåg sig ha fria händer
med manuskriptet och icke behöfva respektera den aflidnes
vilja — eller- envishet.
Chydenii Tankar om koppympningen publicerades
nämligen icke i det skick hvari han själf önskade se af
handlingen tryckt. I de flesta tvistepunkterna mellan Haartman
och Hushållningssällskapet å ena sidan och Chydenius å
den andra ändrades manuskriptet utan vidare i
öfverens-stämmelse med Haartmans åsikt. Sålunda har i § i
uteslutits den sista meningen, som lyder: «Hvarföre jag för
min ringa del ville aldeles afråda från alla steg at hindra
koppsmittan i ett rike såsom högst äfventyrliga, och at ingen
borde leda Öfverheten uti några sådana förslager». Huru
smärtsam skulle icke denna ändring ha varit för Chydenius:
han hade ju uttryckligen förklarat sig vidhålla sin åsikt i
saken, så länge han lefde (se ofvan, sid. 459). Likaså har
i den omtvistade meningen om kalomelens tillverkning (§ 8)
uteslutits mellansatsen: «[Calomel,] som doch efter nyare
Pharmacopen ei mera existerar på våra Apothek, utan en
simpel Mercurius Dulcis, blott edulcorerad med vatn, aldeles
utan någon sublimation». I § 9 har andra stycket i Chydenii
manuskript haft följande lydelse, som af utgifvaren fullständigt
ändrats: «Man talar väl om bättre och sämre koppor och
anser dem, som utan at löpa synnerligen tilsammans höja
sig, för de bästa, af hvilcka kopp materien borde tagas,
men ärfarenheten har på intet sätt bestyrkt denna
granlagenhet, då man funnit at ehvad koppvar som hälst värckar på
hvart och ett subject icke efter materiens så kallade godhet
eller koppornas mera eller mindre sammanflytande, utan efter
mängden af des blandning i blodmassan och hvars ock ens
särskilta naturell samt luftens mer eller mindre inficerande
af koppmaterien, som åstadkommer en ^ganska
vederstyg-gelig stank, allenast at man ei hämtar koppvar af dem som
jemte kopporna plågats af sk^Jpb eller andra stygga utslag.
Emedlertid blifver det högst angeläget, då några smittkoppor
ei äro i gång, att se sig väl före, at ymparen ei lämnar
utan ympvar. Ty när koppor lyckligen ympas, så far man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>