Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Otryckta skrifter af Anders Chydenius ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
värkningar, jordbruk, och Boskapsskötsel trifvas där man måste
sakna sina nödtorfler? Man bemöter mig väl dermed, hvem kan
rå derföre, at landet är för vidsträkt, Städer kunna ju ei planteras
så tätt at en aflägsen allmoge kunde fä sina varor på nära håll,
och sådana Städers handlande kunna aldrig lefva af en så svag
handel, det kan således aldrig hielpas. Iag svarar: Io! det kan
vist, allenast Landthandel förbådet uphör, och en och hvar äger
frihet under lagens skygd at handla när och hvarest han vill.
Aldrig må någon tro hvad våra Aristocrater påstå, at Finska
bonden är af naturen så trög, at han ei vill täncka på sin förkofran.
Nei han är det vist icke, men lagarna göra honom sådan. Han
vore färdig at ärbiuda sin tienst på hvad håll som hälst, allenast
han ser sig någon vinning dermed, och sådant borde ingen lag
förbiuda honom; men nu måste han risqvera hästar, pengar och
varor, just då han som aldramäst bijdrager til Köpmans förmån
at få föryttra och Landtmans at få på sin gård för en drägelig
proCent tilhandla sig sina behofver.
Öpnom doch ögonen. Det gifvas flera Köpmans Expediter,
som sälja på landsbygden varor til landtboer, och flera landtboer
uphandla sig varor i Städerna at sedan få föryttra dem på landet,
och hade sådant intet skedt så vore de aflägsnare hemman ännu
uti sin gamla linda. Men det är vinnings lystnaden som sätter
dem i rörelse, ehuru de under den samma nödgas ofta våga mera
än en siöman och för olyckeliga och aristocratiska lagar stundom
mista alt. Är då fel hos Nation? Nei. Den är värksam til sitt
bestånd, långt öfver lagarna, som arbeta snör rätt däremot. Man
invänder väl: At de på landet boende få ju likväl härigenom äfven
de aflägsnare sina nödtorfter. Iag svarar, Nei! dem måste doch
tryta mycket, när handelen icke är fri och låfgifven, och dessa
Landthandlare stå altid uti äfventyr, och så snart de äro kända
nödgas de bära en blygd såsom Landthandlare derföre af
Skråhandlare, at de öfverträda Kongka förbud, hvilcket för en ärlig
och redelig man måste vara ganska tryckande.
Ännu mera tryckande blifver ett sådant förbud, då Landt
mannen felar en ferm afsättning på sina varor och slögder. Det
bör tagas för ett axiome i den allmänna hushållningen, at varor
S 7-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
