Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Otryckta skrifter af Anders Chydenius ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hästar, utan skiutsa med sina egna, och däremot upbära af dem
som borde stå i håll en större summa pengar om året, hvilcket
synes nog hårdt då Gästgifvaren först bär upp en dryg skiuts
lega och sedan genom hållets betalande kanske 2 a 3 dubbel
betalning deröfver, hvarmed jag äfven fogar tilsammans
Landt-männens bitra klagan öfver den oskonsamma och hästmördande
körning, som våra aristocrater nu bruka, som ingen annorstädes
än i vårt rike är låflig, och dödar mången Landtmans endaste ök.
S 22*
För det 7:de må äfven som hinder i vår hushållning hit
räknas de svåra utlagor, som måste ärläggas til Kongi. Maij:st
och Kronan, hvilcka årligen tilväxa, så väl genom Rikets redan
åsamkade ofanteliga skuld, som ock andra nya pålagor under
hvaijehanda titlar, såsom Tull förökningar qvarn afgifter och
salt-petter gärder etc., etc., så at undersåtarena ändteligen måste
digna under bördan.
Ordsaken härtil kan väl ingen annan vara utom
ödeläggande krig än at Ämbetsmanna corpsen dageligen tilväxer, så at
den öfra delen af Rikskroppen upsväller til en ofantelig storlek
så at fotterna omöjeligen förmå at bära den samma.
Man känner ganska väl många betydeliga indragningar, som
skedt af vår Allernådigste Konung, men värkningama af dem
hafva ingalunda ännu hunnit til skattdragande undersåtare, och
så länge man ser ei allenast alla Ämbetsmäns barn i full gång
at klifva upåt på lyckans trappa utan äfven de ringares med macht
arbeta sig upåt, at lika som oljan få flyta öfverst, så visar sig
föga förhopning om någon reduction. lag tviflar icke ens derpå
at en Nådig Konung bomat emot dessa strömmar af ungdom som
vilja tränga sig fram, men det gifvas så många små rännilar
genom hvilcka de kunna tränga sig f[ram] förbi ett sådant slussvärk,
at föga lärer kunna [ut]rättas. Konung Car[!] den n:te var en
envålds herre: han vågade, han giorde, men Han––––––––––-Doch
hvarföre skulle vi fälla modet? Vi äro väl insunkna i Riksskulder
öfver öronen, men det är ingen tvifvel, om Svea inbyggare blefve
lösa från sitt fängelse, och de andra banden, så skulle ännu detta
folk klätra sig up utur delta diup men i annat fall ser det aldeles
omöjeligit ut.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
