Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Otryckta skrifter af Anders Chydenius ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och derföre fördömma all mångslögd, at få en och hvar beskattad
efter någon viss näring, ehuru mången med en sådan handtering
som han är dömd dl näppeligen kan syslosätta sig halfva eller
fierdedels året, då den öfriga dden måste användas til lätja eller
nöjen och tids fördrif, om han ei vil intränga sig uti någon för
honom förbuden handtering, då likväl sielfva arbets driften är det
första som välgörande Regenter böra söka hos sina undersåtare,
och beskattningarna må sedan följa idogheten på spåren, och
dertil gifvas nog många utvägar.
Den tredje orsaken bör sökas uti de mångfalliga klagomål
och ansökningar, som sådana aristocratiska sammansättningar tidt
och ofta öfverhopa den Styrande Machten med. Det är rysligt
at med upmärksamhet genomgå förflutna äldre och yngre tiders
handlingar i Sverige och se huru många Monopoliska steg [är]o
vågade, med järn och salt handelen, och med kopp[ar] Contor,
och Tiera compagnier, emellan Skomakare och Skoflickare,
Gul-dragare och Snörmakare, emellan Slachtare och Garfvare, och
Garfvare i [Sto]ckholm emot Garfverier i andra Städer, och e[mellan]
Slachtare och St[ock]holms Stads inbyggare, med [ota]liga flera.
Och man ser i äldre tider sielfvast[e] Collegiema beprisa och
uphöja sådana sammansättningar. Hvad under at den bästa Regent
i verlden förvillas genom så mångfalliga nödrop, som understödjas,
antingen af hat eller nit, eller egen profit, af Stora män som
om-gifva Thronen.
S *8.
Sådana Hushålls författningar anser jag i gemen först
ska-deliga för arbets driften och mängden af tilvärkningar. Det vore
för hårdt tänkt emot en Allvis Gud, om han eiv förstått att sätta
menniskoslächtet i rörelse, at förvärfva sig sina behofver. Oskäliga
diuren ledas genom en naturlig drift at ei allenast skaffa sig sina
nödtorfter utan ock beqvämligheter, Bäfvern at bygga sig en
denlig boning och mullvaden at samla sig en ömnog vinterföda,
skulle då förnuftiga varelser ei ledas til sådant utan författningar?
Det kan ju aldrig nekas, at forntidens menniskor långt för än
Styrande Machten viste eller ville befatta sig med näringarna
fram-brachte de ädlaste och dyrbaraste tilvärkningar, och ömnogaste
tilgång på uppehälle, sådant intyga många redan til en del för-
38
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
