Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Otryckta skrifter af Anders Chydenius ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för sin nuvarande sällhet.»l) Huru länge skall man då arbeta snör
rätt häremot? Förstars dd tillåter dem icke at läsa våra små
af-handlingar och knapt deras lecteurer. Våra margkunnige Fäder
o[ch Ko]ngl. Collegiernas Ledamöter torde vara öfver det at
genom hvad anledningar som hälst ändra tanckesätt, och til äfven*
tyrs ansåge för mödosamt at aldeles gå ifrån en gammal
tabula-tur, och man fruchtar för många spöken, som tilskapa sig uti
aristocraters [hjäjmor, hvilcka doch äro aldeles utan varelse. Skall
då förbannelsen öfver Landthandel alt framgent bibehållas, som
doch riktat vårt Finland under sielfva förbåds tiden både til
folk-och varumängder.
Man skyller Vestgötarna för det at de genom sin
privilige-rade gårdfarihandel lämna sin egen jord obrukad, och förstöra
en dyr tid uti handel med allehanda små saker, men jag får taga
dem i försvar, då alla veta intyga at det folcket som lefver
hemma syslosätta sig både män ock qvinnor med hvarjehanda
väfnader och slögder med så mycken drift, at få gifvas deras
likar, at tilvärcka mängder, som just är en fölgd af deras friheter,
dem man doch med ängslan måste redan se vara til det mästa
inskränkta, så at där nu föga återstår mera än blotta namnet,
och några års ärfarenhet skall lära oss at tilvärkningarna, och
de som tilvärcka dem, skola under den mildaste regering aftyna.
Man säger väl, hvarföre arbeta de icke på jorden? men hvem
känner icke deras fosterbygd för ett bergit, uselt och olyckeligit
land? och hvem vet om icke de redan införda tvången skola
utdrifva mängder af folk, och de qvarlämnade blifva oförmögne,
at utbetala hvad Krona [och] präster af dem fordra? Emedlertid
försedde de landet med allehanda behofver, f[ör] långt drägeligare,
än Skrå-handlande voro i stånd at göra det, och må man i öfrigit
lasta dem sielfva eller deras varor, så voro de i allmänhet ett
stilla och sachtmodigt folk, och kunde aldrig med våld truga
någon at köpa sina tilvärkningar, som under all sin svaghet hade
en skön appretur, och kunde ei förbättras så länge de icke
*) Detta uttalande om Toskana åberopades af Chydenius redan under
polemiken i tjänstehjonsfrågan 1779 (se Pol. Skr. s. 396).
S 33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
