Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anders Chydenius, hans lefnad, verksamhet och skrifter samt plats i Finlands historia af E. G. Palmén ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
digt att braka all möjlig försigtighet i så måtto, att ingen får utnämnas
till elektor, som på något sätt kunde anses jäfvig, d. ä. hafva ett
stridande intresse med vårt allmänna uti statsverket och bankoärenden,
såsom l:o sådane som för sin förvaltning af statsmedel äro ständerna
sjelfva redoskyldige; 2:o som haft med sjelfva finansverket emellan
riksdagame att syssla; 3:o som antingen äro skyldige eller lånat något
nr banken; 4:o ingen som har del uti förvaltningen af bankens medel;
5:o intet någon, som af banken under hvad titel som helst njuter
någon lön; 6:o ingen af hrr fullmägtige i banken, vexel- och
jernkonto-ren, och 7:o ingen som har säte och stämma uti flere stånd eller
enahanda intresse med dem.“
„Men skulle någon, stadd i någondera af dessa omständigheter,
antingen af okunnighet eller någon afsigt dock blifvit utnämnd dertill,
borde han, såsom om domare i allmänna lagen stadgadt finnes, om han
ej vill blifva ovärdig sitt stånds förtroende, genast jäfva sig sjelf, äfvensom
en och hvar, som sådant jäf vet emot någon, borde det strax upptäcka
och sitt stånds ompröfvande underkasta.“
„När ojäfvige elektorer på detta sättet äro valde, tyckes
försig-tigheten fordra, att elektoreme åter bruka samma varsamhet vid hvaqe
deputations ledamöters utnämnande, i synnerhet att till sekreta
utskottets ledamot ingen annan än den, som är lika ojäfvig med dem sjelfva,
finge utnämnas, och att i manufakturdeputationen inga bruksegare,
exportörer eller trassenter, bankens, jemkontorets och manufakturfondens
skuldenärer må intagas, samt att inga för ständer direkte redogörande
domare, af hvad stånd och vilkor de helst vara må, finge rum
ijusti-tiedeputationen, o. s. v. i hvaije af de öfriga deputationer, som
rik-sens höglofliga ständer kunna finna nödiga att inrätta.“
„Den som aldrig så litet ser in uti dessa saker finner lätteligen,
hvad inflytande detta eger på rikets upphjelpande och huru förgäfves
alla andra författningar göras, om detta blefve försummadt.“
„Ty då måste hända, att förvaltaren kommer att sitta domare
öfver sin egen förvaltning eller öfver andras, som med honom äro uti
lika omständigheter; låntagaren att döma om tiden och sättet till
gäl-dens betalning, långifvaren på hvad sätt han vill hafva sitt lån betalt,
löntagaren att afgöra, huruvida dess lön är förtjent eller ej, domaren
att granska om han sjelf dömt rätt eller intet, m. m.“
„Allmänna lagen anser personer i dessa omständigheter helt
jäf-viga. Skola ordning, frihet och rättvisa florera vid denna rikets
högsta domstol, blifver så mycket angelägnare att vara omtänkt på
ojäfvige ledamöter dervid, emedan härifrån ej giftes mera något vad till
högre rätt på jorden.“
„Sjelf den allvise förbarmaren upplyse riksens höglofliga ständer
att vid denna anticiperade riksdag och äfven detta högvigtiga ärende
uppfinna snara och kraftiga medel, som direkt syfta på hans stora namns
ära och vårt beträngda fäderneslands hjelp.“
Nekas kan icke, att den unge, ännu fullkomligt opröfvade
riksdagsmannen med dessa anmärkningar träffade sjelfva
Achilles-hälen hos Frihetstidens riksdagsväsende, men om han verkligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
