Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anders Chydenius, hans lefnad, verksamhet och skrifter samt plats i Finlands historia af E. G. Palmén ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
—61 års riksdag blifvit anförda, och då varande fiskerideputationen
tillstyrkte, att de bottniska orterna skulle med afseende å
obe-hindrad utskeppning af tran ega lika frihet med andra orter i
riket, — men betänkandet kunde icke hos ständerna fås afgjordt.
Enahanda klagomål anfördes nu#å nyo i 1765 års fiskerideputation,
bland annat af landshöfdingen i Vesternorrlands län, Örnschiöld.
Den inom Göteborgs och Bohus län enligt föregående riksdags
beslut tillsatta fiskerideputationen understödde norrbottningames
yrkanden och anförde mot Stockholms-intressets målsmän, att de
öster- och vesterbottniska samt finska provinsernas invånare och
redare med så mycken större skada saknades vid dessa stränder,
som de kunde för billigaste pris förse fiskarena med toma kärl
och ämnen dertill, nödiga fartyg, byggnadsmaterialier, m. m.
Chy-denius ansåg med förundran den tröghet, hvarmed kongl.
kommersekollegium bemött Örnschiölds berömvärda yrkanden.
Omlastning i Stockholm tjenade endast till att gifva Stockholm onödig
profit af medborgare. Som tvånget på ett slikt sätt blefve nog
känbart, var magistern af den tanken, att ifrågavarande städer
(Hernösand och Sundsvall) icke allenast måtte obehindradt få gå
med sina fartyg lastade med egna produkter direkt på Göteborg
att hemta sill och annan salt^fisk, utan ock att dermed på utrikes
ort få drifva handel. Andre yttrade sig i samma rigtning, och
de-putationen beslöt föreslå, att städerna i Gefleborgs län samt
Öster-och Vesterbotten borde få segla till vestkusten utan anlöpande
af Stockholm, och beslutet blef sedermera på Chydenii förslag
utsträckt jemväl till städerna i Åbo och Björneborgs län*). Ena
betänkandet i saken är dateradt den 30 April. Deputationen
redogör häri för frågan om anlöpande af Stockholm, finner kungörelser
m. m. förmå, att rikets alla invånare utan åtskilnad till stånd
och vilkor egde oinskränkt rätt att vid vestra kusten idka fiske.
Hvad åter angick åtskilliga äldre stadgars föreskrift, att
norrbott-ningarne (med det i resol. den 1 Sept. 1741 gjorda undantag)
egde anlöpa Stockholm, samt alltså voro hindrade att direkte
segla till och från änsagda fiskeplatser, fann deputationen
ifrågavarande hinder vara så väsendtliga, att invåname vid Bottniska
och Finska vikarne, derest dessa föreskrifter vidhöllos, helt och
hållet skulle stängas från nyttjandet af en allom medgifven frihet,
all den stund fartygen icke efter slutadt fiske i November hunne
med sina laddningar hemkomma, derest dem icke vore tillstadt
att nyttja den genaste farten. Deputationen föreslog i anledning
häraf, att fartyg från Finland, Öster- och Vesterbotten hvilka
seglade ut på sillfiske, saltning eller dyl. måtte utan någon afväg
eller skyldighet att i andra hammar inlöpa få nyttja den
beqyä-maste farten o. s. v. Beträffande utförsel af tran fann
deputationen i sitt derom den 13 Juni 1765 afgifna betänkande de finska
och bottniska orternas rätt äfvenledes vara otvetydig, och tillstyrkte
*) Fiskerideputationens prot. d. 4 och 22 April 1765.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
