Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anders Chydenius, hans lefnad, verksamhet och skrifter samt plats i Finlands historia af E. G. Palmén ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dåvarande ordföranden, löjtnanten, sedermera friherre Karl Efraim
Carpelan, hurusom tvenne af deputationens ledamöter vid detta
tillfälle saknades; den ena bortkallad af enskilda angelägenheter;
„ett uppkommet moln skilde höglofliga deputationen ifrån den
andra; deras öm- och sorgfällighet att tänka i välmening för det
allmänna uti de delar de med oss samrådt är och blir uti
deputationens beständiga minne“ *).
De frågor, hvilka allmänna besvärsdeputationen vid 1765—66
års riksdag hade att handlägga, angingo merendels enskilda
detaljföreskrifter af olika slag och egnade sig derför icke så väl som de
till fiskerideputationens pröfning hänskjutna angelägenheterna att
behandlas i ett sammanhang och efter viss plan. Ur nämnda
deputations handlingar kunna väl sålunda tillvaratagas flere spridda
uttryck af Chydenii politiska åskådning, men de innehålla föga af
vigt utöfver hvad som redan utsäges i hans broskyrer och de
utförligare vota han beträffande frågor af större vigt afgifvit. Dessa
korta yttranden skulle ej heller kunna framstå i sin rätta dager
utan en föregående skildring af tidsomständigheterna äfvensom af
den diskussion, hvari de förekomma, hvilket allt nu måste lemnas
å sido. Nog af att Chydenius äfven i nämnda deputation samt
vid särskilda tillfällen i andra utskott och i prestaståndet med stor
konseqvens och klarhet motsatte sig dessa tidt och ofta
uppdykande ganska välmenta men illa betänkta förslag, som afsågo att
på ett eller annat sätt godtyckligt ingripa i det ekonomiska lifvet.
Så t. ex. bekämpade han ifrågasatta attentat mot allmogens
egan-de- och dispositionsrätt öfver sin jord, vare sig att man ville göra
administrativa myndigheters pröfning och Samtycke till vilkor för
bondens rätt att svedja, eller allmogen i gemen skulle åhvälfvas
såsom en ovilkorlig skyldighet att upprätta socknemagasiner eller
aflöna provincialmedici, (hvilket först endast såsom frivilligt
åtagande kommit i fråga) o. s. v.. Likaså orubbligt bekämpade han
inom handels-, handtverks- och industrilagstiftningen tvång,
för-mynderskap, kommissioner och „andra konstlade tillställningar,
hvilka i stället för att upphjelpa, skadat den allmänna
hushållningen, som ju simplare den skötes, desto lyckligare främjas“.
Tilläggas bör å andra sidan, att dessa yttranden, ehuru ofta
återkommande i liknande form, dock aldrig framstå såsom doktrinärens
evinnerliga och tanklösa idislande af vissa älsklingssatser, utan att
tidsförhållandena samt folkets dåvarande bildningsgrad och åsigter
äro omständigheter, hvilka Chydenius äfven tog i tillbörligt
betraktande. Sedda i sammanhang med den diskussion, under
hvil-ken de yttrats, utgöra dessa i hast utsagda vota mången gång
goda bidrag till karakteristiken af Chydenius såsom alltid
slagfärdig och snarfyndig talare**).
*) Talet tryckt 1766, Langes boktryckeri, qvarto 8 sidor; tinnes
in-häftadt i fiskerideputationens protokoll.
**) Se prestaståndets protokoll d. 2,19 och 24 April samt 16 Juli 1765;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
