Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anders Chydenius, hans lefnad, verksamhet och skrifter samt plats i Finlands historia af E. G. Palmén ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
xcvm
rättegångsbalken aflemnas, som ock d& någon part eller ho den vara
må, i hvar och en domstol, kollegier eller hvaijehanda publikt verk,
äskar att få utlösa’ voteringen eller embetsmäns betänkande rörande
enskildes rättigheter, hvilket deputationen då finner tryggt kunna
tryckas; dock undantager den riksens råds voteringar, som af riksens
ständer allena igenomses, och hvilka protokollers tryckande, sedan de af
vederbörande riksens ständers deputationer blifvit öfversedde, beror p&
riksens höglofl. ständers eget godtfinnande, likväl att nedre revisionens
så kallade utarbetning och betänkande måge få genast tryckas.
Ett på lag grundadt votum behöfver icke mera döljas vid en
högre än vid en mindre domstol, der utslaget icke annat är än
domarens votum, och en rättvis domare har intet att frukta för menniskor,
då ett tryggt samvete fredar dess sinne, lagens hägn försvarar dess
trygghet, och dess opartiska förhållande befäster dess heder.
Deputationen skulle tro sig förtjena efterkommandes erkänsla, i fall ett slikt
förordnande angående omröstningars tryckande kunde bidraga, att hos
embetsmän och domare befästa en allmän och rättvis omhugsan vid
deras voteringar, hvarjemtfe deputationen hoppas att härigenom vinnes
den oskattbara förmån, det inga andre måtte söka de embeten, der
medborgares rättigheter pröfvas, fin mogne och skicklige män, då det
icke blifver så lätt att låta Myta ett obetänksamt votnm, som det
kunnat då vara, när det under en skadelig tysthet varit förvaradt; och
kommer i anledning af det föregående vederbörande embetsmäns
tysthetsed att jemkas och rättas.
Utom rättegångshandlingars tryckande, anser deputationen det
äfven vara nyttigt att tillåta hvar och en, som hafver någon sak inför
hvad domstol eller publikt verk det vara måtte, till att om den samma
med sitt namns underskrift låta trycka en berättelse eller species facti,
äfven betänkande och yttrande om någon rättegångssak, det vare sig
före, under eller efter målets afgörande, då författaren blifver ansvarig
för sanningen deraf och censor för anständigheten af skriften.
Jemväl pröfvar deputationen nödigt att tillåta tryckning af alla
konungens, hofrätters, kollegiers och embetsmäns embetsbref, domar
och utslag, resolutioner, reskripter, instruktioner, konstitutioner,
regle-menter och privilegier, af hvad art och beskaffenhet dessa alla vara
måtte; äfvenledes alla enskilda personers eller enskilda societeters och
verks till konungen eller riksens ständer, till hofrätten, kollegier och
rikets embetsmän afgifha memorialer, ansökningar, projekter och
förslag, med mera dylikt, så väl som alla hofrätters, kollegiers och
embetsmäns betänkanden, projekter, embets- och tjensteförslag, besvär
der-öfver och svar derå, som ock alla af embetsmännen till konungen eller
riksens ständer ingifna riksdagsrelationer samt alla embetsmäns
bevisliga, så lagliga som olagliga göromål och förrättningar med hvad sig
dervid tilldragit, nyttigt eller skadligt. Korteligen att säga, det hvad
som ej strider mot ofvan faststälda grundregler för censuren, är tillåtet
under vederbörlig censur att tryckas.
Härhos hafver deputationen i öfvervägande tagit, huru förfaras
borde med riksdagshandlingars tryckande. Den har väl i allmänhet be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
