Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anders Chydenius, hans lefnad, verksamhet och skrifter samt plats i Finlands historia af E. G. Palmén ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Uti qvaestio qvis, synes åter tydeligen at då mig tilfallit 62 röster
och de öfrige äro spridde på flera tilkommer mig derigenom en
odis-pnterlig pluralitet i stiftet.
Ehuru updagad denna sak således är will jag doch på en stund
afstå denna rätt och på en annan sida betrachta, huru wida Österbotns
Oapellaner enligit Convention kunde äga rättighet at enskilt hålla sin
Fullmägtig.
Det står uttryckeligen i dess 6:te moment, at hwarest några
Divisioner särskilt kallat oeh underhållit sine enskUte Riksdagsmän förhåUes
jämwäl framdeles thermed på enahanda sätt; och som i detta talesätt
icke göres något undantag för Capellaneme, måste de efter alla
ut-tolckningslagar äfwen nnder samma förbehåll inne begripas, då lagars
nttolckning ei får bero af godtycko.
När nu Högwördiga Ståndet höggunstigt förer sig til sinnes, at
Capellanema från Österbotn alt ifrån 1727 då den frihet föruntes
Sa-cellanis, at hafwa enskilt Fullmägtig, wed flästa Riksdagar utan åtal
underhållit sin enskilta Riksdagsman, och den hufwudsakeliga skilnad
i denna Division sig yppar med Capellanerne, emot andra Stift i hela
Sweriges Rike, at de hafwa sin särskilta Synodus, och så ledes aldrig
träffa Capellaneme i Södra delen af Stiftet eller kunna komma i någon
Öfwerläggning med dem, finner H: Ståndet det i 2:dra momentet för
Capellanerna i gemen föreskrefna wälningssätt och öfwerenskommelse
wid Synodus wara på Österbotn aldeles olämpeligit, och måste derföre,
om de icke aldeles skola sättas i mistning af denna sin ömmaste
rättighet inrättas efter det nyligen anförda uttryckeliga och allmänna
undantag.
När jag nu tillika betrachtar den olikhet, som är emellan
Ca-pellans rättigheterna i Österbotn och Södra delen af Stiftet och de
betydeliga förmåner Capellaneme äga i det förra emot den sednare,
och hwaraf kan gifwas anledning til stridigt interesse dem emellan,
och om icke missundsamhet emot wåra rättigheter doch ett mindre ömt
bewakande af Österbotns Capellaners rätt af en Fullmägtig från Södra
Division, då finner jag tydeligen at Hög wördiga Ståndet i detta
undantag äfwen fulkomligen förwarat österbotns Capellaners så billiga så
gamla och nödiga Riksdagsmanna rätt.
Wille jag nu widare twert emot dessa i min tancka oryggeliga
grander likwäl medgifwa, at min kallelse til Riksdags fullmägtig med
denna Convention ei wore enlig, så wet jag för wisso, at Riksens Högl.
Ständer wed denna Riksdag helt och hållit upphäfwit densamma til all
sin kraft och wärckan, i alt som i Grundlagarna ei finnes utstakat.
Och at Högw: Ståndet tagit samma uphäfwande äfwen retroactivt eller
i afseende på de för[e] dess uphäfwande skedda valen, det ser jag
liusligen deraf, at Högw: Ståndet emottagit några twert emot den samma
kallade och befullmägtigade supranumerarier, såsom til Exempel från
Götheborgs Stift skulle enligit conventionen ei upkomma til Riksdagen
flera än trenne NB. med Biskopen eller Stiftets Fullmägtig inberäknad,
icke destå mindre har Högw: Ståndet funnit för godt at gilla det twert
emot samma Convention skedda wahl på trenne utom Biskopen. Jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
