Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anders Chydenius, hans lefnad, verksamhet och skrifter samt plats i Finlands historia af E. G. Palmén ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
framförde en deputation från bondeståndet den underrättelse, att
ståndet förenat sig om adelns beslut med några tillägg.
Att motionen om religionsfrihet upptagits med stor hetta af
det högvördiga ståndet, framlyser tydligt äfven ur protokollets
ordalydelse. Till denna animositet medverkade antagligen den
omständighet, att Chydenius med tryckpressens hjelp genast vädjat
äfven till allmänheten i denna sak. Äfven nu tyckas de med
motionären lika tänkande (domprosten Fant undantagen) hafva svigtat
i det afgörande ögonblicket, och det i sjelfbiografin berättade
yttrandet af Gustaf III: „nog är jag ock något dristig, men jag
hade aldrig vågat det Chydenius vågade“, äfvensom de hotande
erinringarna om edspligt m. m. antyda, att dennes försigtiga
omtanke med i förväg utverkadt löfte om skydd icke varit alldeles
omotiveradt.
Det nederlag Chydenius emellertid led i denna sak, var mera
värdt än en seger. Till raden af hans föregående skrifter, dessa
„små och korta afhandlingar, dem sällan dagens ljus eller vanliga
arbetstider, utan alltid de tysta midnattsstunder framkläckt“,
såsom han sjelf skrifvit, ansluter sig det värdiga memorialet om
religionsfrihet som en vacker slutpunkt. Om icke alla tecken
bedraga, är äfven det lilla från samma tryckeri utkomna s. k.
supplementet till Liljencrantz’ år 1760 ingifha förslag om friare
religionsöfning af Chydenius; det är synbarligen författadt af en
prestman, varande både till tankegång och stil att ställas bredvid
det af Chydenius ingifna memorialet.
Den 20 Januari 1779 justerades det af Celsius uppsatta
protokollsutdraget rörande religionsfrihet, och beslöts att det icke
allenast skulle medstånden kommuniceras utan ock till
allmänhetens kännedom af trycket utgifvas. Den 23 Jan. föredrogs åter
ett protokollsutdrag från adeln med närmare motivering af dess
beslut. Borgareståndet stadnade i lika beslut med adeln och
bönderne. Prestaståndet fann sig då icke kunna annat göra än
anmoda sin talman att å dess vägnar underdånigst hos kongl.
maj:t anhålla, det inga så kallade sekter, såsom Socinianer,
Herm-hutare m. fl. derunder måtte förstås, inlåtas och i riket skyddas,
samt att lagarne om affall ifrån den rena lutherska läran måtte
varda i sin helgd bibehållna. Konungen godkände den af tre
stånd utstakade begränsningen af religionsfriheten, tilläggande
dessutom med ståndens samtycke, att tryckfriheten ej borde sträcka
sig till böcker, som försvarade främmande religionssatser eller
stredo mot evangeliska religionens grundsanningar. Först tvenne
år senare, den 24 Jan. 1781 blef den af ständerna beviljade
religionsfriheten emellertid stadgad genom lag*).
Efter året 1780, då Chydenius till Göteborgs vetenskaps
och vitterhetssamhälle afgaf sin noggranna sjelf biografi, äro un-
*) M o d é e, Utdrag utur Publ. Handl. XI, sidd. 608, 609 och XII, sidd.
138—147.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
