Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svar på den af kongl. vetenskapsakademien förestälda frågan: Hvad kan vasra orsaken, att sådan myckenhet svenskt folk årligen utflyttar utur landet? och genom hvad författningar det kan bäst förekommas? ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LandttuUarna äro äfven jordbrukets afkomster märkeligen till
tunga, som af andra är nogsamt visadt. Om alla de dagsverken lades
tillsammans, som inbyggarena årligen öfver hela riket hindras vid dem;
om så många menniskor, som Sveriges landttullbetjening utgör och nn
med onödigt arbete uppehållas, räknas hafva arbetat årligen förgäfves
eller lätjats bort hvardera inemot 300 dagar; om de många tusende
daler, som nu till deras aflönande årligen utgå, läggas dertill, och än
mera om de många tunnor guld, som tullarrendatorema dymedelst draga
åt sig af näringarna, fä följa med; om de många näringar och
verkstäder, som af deras betjening kunde drifvas, räknas nu förlorade, och
ändtligen om den afvoghet, som genom landttullame underhålles
emellan kronan och undersåtarne, lägges öfverst, och allt detta samlas i den
ena vågskålen, och i den andra [lägges] deras fördelar, som genom
indragningen af landttullama kunde mista en guldådra, tillika med några
lata betjenters klagan om brödlöshet, tyckes för ett folk, som berömmer
sig af frihet, ej vara svårt att sluta, hvilkendera bör väga upp den
andra.
Jordens afkastning minskas intet mindre genom svåra om ieke
odrägliga ufiagor, hvilka äro [en] nödvändig följd af [-[embetsmanna]sta-temas-] {+[embetsmanna]sta-
temas+} tillväxt.
Hade rikets invärtes styrka tilltagit i samma mån som dess
em-betsmanna-antal i senare tider, vore det förfärligt för våra grannar.
Men om vi se noga efter, blifva vi varse, [att] halfparten af Sveriges
förra innebyggare nu styres af dubbelt så många befälhafvare som förr,
eller (som är det samma) att hvar närande lem skall nu föda fyra
gånger så många tärande, som hans förfäder.
Jag går alldeles förbi alla äldre tillökningar i svenska staten;
[de] senare förflutna åren hafva gifvit oss så många, som vi nu hinna
uppräkna. Hofrätterna äro fördubblade. Jurisdiktioner fördelade.
Ombudsmän, fiskaler, sekreterare, adjunkter, notarier, amanuenser,
assistenter etc. etc. mest vid alla kollegier och andra verk tillökta och
utom dess åtskilliga alldeles nya inrättade, såsom bank-, lag-, tabell-,
uppfostrings-, sundhets-, ekonomie-, mätnings- och andra kommissioner
och deputationer.
Man skyller på göromålens myckenhet. Det kan så vara. Man
lofvar de skola derigenom minskas, men sådant måste tiden visa. Dock
bör ingen tro, att man i vår tid i allmänhet att tala, arbetar för
mycket, ehuru väl idoga embetsmän ännu likväl finnas i hopen. Ty jag
har intet märkt hederliga deltagare tryta i våra lustbarheter mera nu
än i gamla tider, ehuru de blifvit långt vidlyftigare och talrikare än
tillförene. Skådespel, dans och trakteringar, högtidligheter, konserter,
spatsergångar hedras ännu af honnett folk. Man träffar hos förnäma
äfven utnötta spelbord, och källare och kaffehus stå ej heller för siffror
eller besökas endast af pöbel.
Jag vill således tro, att i våra tider tryter hvarken rekreation
ej heller tid dertill. Åtminstone påstår jag, att folket i gemen
ingalunda är till denna sysslornas förökning hvarken i justitie eller
kammarärenden vållande. Kan någon säga, att våra landsmän äro af naturen
mera trätosjuka eller ostyriga än tillförene? Eller mån kronans ränta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
