Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svar på den af kongl. vetenskapsakademien förestälda frågan: Hvad kan vasra orsaken, att sådan myckenhet svenskt folk årligen utflyttar utur landet? och genom hvad författningar det kan bäst förekommas? ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dess orsaker få fritt verka, och ingen rörer vid dem. Sådana hafva
de äldre försöken varit till dess reduktion, som omöjligen hafva
kunnat lyckas; men afmattas drifljedrama genom försigtiga steg, slaknar
kursen småningom af sig sjelf utan något påbud om sjelfva kursen.
Allt är lagdt riksens höglofliga ständer vid sista riksdag så
tydligen och omständligen under ögonen, äfvensom förslag till sjelfva
förordningen, genom hvilken det kunde ske; men litet deraf är tillgjordt,
derföre har ock verkan deraf blifvit liten. Ogillas detta, må då herr
Christiemins [förslag] om 72 marks kurs antagas, dock med vilkor att
han ställer riket giltig borgen för allt skadestånd, om förslaget intet
lyckas eller icke blifver varaktigare än det kursens stillande, som för
några år sedan kostade riket öfver 60 tunnor guld. Ty vi hafva
sannerligen intet mera penningar att försöka bort, då riket förut är dränkt
i vidlyftighet.
2) Sedan detta skett, bör allmänheten lemnas underrättelse, huru
högt allt vårt mynt, dukater, riksdaler, karoliner, sexstyfverstycken,
plåtar, slantar etc. komma att räknas i dalertal efter sin invärtes halt i
den stadgade kursen, att hvarken in- eller utländingar mera fö skinna
oss genom de samma, ty annars tryta aldrig utvägar att rikta sig på
allmänhetens bekostnad.
Kort sagdt: Sverige har af kursen länge nog blifvit inveckladt i
mörker; det är redan hög tid att betala inbyggarenas varor och arbete
efter skrot och kom, och intet blott [efter] stämpel.
§ 35.
Af allt, som nu är anfördt, har jag intet funnit ett enda
botemedel emot folkets utflyttningar, som utan riksens höglofliga ständers
kraftigaste åtgärd kunde verkställas. Vid hvaije omständighet träffas
ett så starkt motstånd af magt och skenfagra skäl, att det behöfves
en mera än vanlig beständighet, om något skall kunna uträttas.
Trenne ting fordras alltså till sakernas lyckliga utgång. 1) En noga
och grundlig kunskap om dUa hithörande mål, med alla sina skäl och
motskäl, hvaraf kan slutas, huruvida sanningen är antingen på ena eller
andra sidan. Dessa äro saker, som hvar och en upplyst medborgare
bör göra sig väl hemma uti, på det, i fall valet utnämnde honom till
dess stånds fullmägtig vid riksmötet, han då vore försedd med det ljus,
som hans vigtiga syssla af honom kräfver.
Men hvarifrån, säger du, skall sådant läras? Af allehanda mot
och med utkommande stridskrifter i mål, som röra vårt fäderneslands
väl och ve, ty då uppdagas sanningen bäst. Derföre är en loflig
skrif-och tryckfrihet ett ibland de starkaste förvarsverken för vår frihet, som
kunna påtänkas. Men då inga andra än ensidiga skäl och rättelser fö
se dagsljuset, torde höga vederbörande sjelfva stadna i mörkret. Det
tillkommer således den högsta magten att se äfven på denna del af
vår frihet med ömt och vakande öga.
Sådant är intet nödigt, tycker du; riksdagsmännen hinna väl lära
sådant under sjelfva riksdagarna. Men mån det intet vara för sent
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
