Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Källan till rikets vanmagt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som hindrar vårt flor, som dödar vinningslystnaden och hjelper den
ene medborgaren att klifva den andre på axlama? När den ene uti
en stat får skumma grädden af de andres möda, måste han blifva yppig,
och yppigheten kränker ofelbart sederna. Ligger icke här en klar
argu-mentatio in circulum: derföre få vi icke släppa rörelsen fri, att vi äro
folkfattiga och förderfvade, och derföre äro vi sådana, att vi ej haft
frihet! Är tvånget rätta källan till vår olycka, så kunna vi ju på intet
annat sätt hjelpas, än genom frihet, och så länge det icke sker, är
fåfängt att hoppas någon hjelp.
Min läsare! Ämnet är värdigt att tänka uppå. Lägg undan alla
fördomar; föreställ dig icke friheten uti en enda näringsgren allena, ty
då hinner dn ej långt, förr än du träffar motstånd och oredor. Lös
staten i dina tankar på en gång ifrån de band och författningar, som
fängsla honom; låt andras exempel öfvertyga dig om möjligheten, och tag
dig rådrum att gå in i sjelfva saken, så får du snart se, hum en fri
ut- och inrikes rörelse upplifvar den minsta näringsgren, hindrar
utlän-dingen att skinna riket och den ena medborgaren att rikta sig på den
andras kostnad; hum säkerhet för landtmannen att få besitta sin jord,
och frihet att slöjda och nära sig det bästa han gitter, leda honom
oförmärkt och utan lag till det näringsfång, som lönar honom och riket
mest; hum handtverk och manufakturer i sin frihet upplifva arbetaren
till flit och måttlighet, då han ej får lita uppå några illa lönta
gesällers dåliga arbete, och är sysselsatt att genom idoghet och god vara
taga lofven för de andra; hum alla näringar tillsammantagna i sin
frihet jemnka folket på sina rätta ställen, der de äro nyttigast för sig
sjelfva och hela staten, och ändteligen hum inga politiska lagar i
verl-den varit i stånd att rätt reglera detta, som naturen så lätt och utan
möda uträttar.
Finner den benägne läsaren, att jag hämtinnan följt sanningens
rättesnöre, lärer han icke vägra mig sitt bifall; men har jag i min
välmening stigit af vågen, så tillkommer det honom, att med skäl
öfvertyga mig derom.
rr»-i- *11 „-j ak i Uppl. i kommersedeputationen den 10 Maj 1723.
[Bilaga till sid. 95.] jjfo { kommi88ionen den 5 Mars 1726.
Hör$amt memorial.
Undertecknade borgareståndets i den höglofl.
kommersedeputationen förordnade ledamöter hafva närmare genomläst de höglofl. kongl.
kansli-, bergs- och kommersekollegiernas ingifna betänkande af den 10
April nästlidne, som den 7 i denna månad här i deputationen uppläst
blifvit, och ehuruväl vi med skyldigaste vördnad erkänna det stora nit,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
