Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den nationala vinsten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hit höra således alla näringsprivilegier, ej allena de exklusiva,
utan äfven alla de andra, som någon särskild förmån tillägga en
näringsidkare, [samt] alla näringarnas klassifikationer, som äro skedda genom
lagar, (ty naturen förrättar en klassifikation sjelf, som blifver den
tryggaste, men så snart lagarna lägga något dertill eller taga derifrån,
märkas strax irringar, som favorisera några vissa, men hindra andra i
sin näringsrörelse). Vidare räknas hit alla tillverknings- och
exportationspremier, jemnte alla förbud emot bonings- och näringsfriheter i städerna
och på landet.
Hvad äro dessa [påbud] annat än dammar, som samla folket på
vissa ställen, taga dem från det ena och plantera dem på det andra
stället, utan att man ännu kan säga, på hvilketdera de göra bästa
nyttan genom att öka eller minska den nationala vinsten, som förut är
bevist?
När strömmen får flyta jemnt, då är hvarje droppe vatten i rörelse.
När inga hinder äro i vägen, fikes hvarje arbetare om sin föda och
ökar med det samma nationens vinst. Men genom författningar samlas
folkhopen i vissa flockar, utvägarna till industrin blifva inskränkta, och
ett litet antal menniskor i hvarje flock flyter öfver den största hopen,
hvilkas välmåga man nyttjar som skäl till [att söka bevisa] hela rikets
välstånd.
§ 16.
Dessa dammar äro de samma, som hindra tillökningen af svenska
arbetarnes antal, hvilket likväl är, såsom i § 4 blef visadt, den första
grundvalen till en national vinst.
Hela det öfverstående vatttnets tyngd i en dam hvilar på det, som
ligger närmast till bottnen, hvarföre byggnaden nederst måste vara
mångdubbelt starkare och tätare; ty genom förfarenhet är bekant, att
det nedra vattnet strömmar ut genom den minsta öppning med större
hastighet än det öfra.
På lika sätt är det beskaffadt med vår folkmängd, vi måga vända
oss till hvad näring som helst och det deruti arbetande antal af
menniskor.
Se vi på jordbrukare, finna vi knappt ett enda exempel på någon,
som besitter ett stort gods, att han vill rymma utur landet, fast de,
som vänta på samma egendom efter honom, gerna ville bestå honom
skjutspenningar dertill; men månne man äfven kunna vara lika säker
om samma herregårds torpare eller dess barn?
Jag hafver ofta frågat dem: hvarest äro edra barn? men fått af
de flesta ett bedröfligt svar: hvad skola vi göra nu med dem hemma?
vi hafva största möda, att föda oss sjelfva här på stället, så länge
Herren det tillåter. Vår äldste son seglade några år på Holland, men
stadnade der qvar, och skall nu må väl. Den andre seglar på
England, men då vi sista gången träffade honom, tog han afsked för all
sin tid och tänkte der sätta sig neder. Den tredje följde armén till
Pommern, han blef fången af konungen i Preussen, men då Gud gaf
oss fred, hade han ej lust att komma till baka; han står nu i preussisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
