Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Omständligt svar på den genom trycket utkomna vederläggning af skriften kallad: Källan till rikets vanmagt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
borgs stads fullmägtigs, presidentens Utfalls påstående, afgick saken
ytterligare till krigs- och amiralitets-kollegiema, som med ett alldeles
häremot stridande betänkande inkommo.
Slutligen upptogs saken år 1723 af en särskild öfver dessa
tvistig-heter tillförordnad deputation, som under den 5 September samma år
lade den samma i hela sin vidd för riksens höglofliga ständers ögon.
§ 12.
Så oryggliga, som dessa sanningar nu äro,’och af de pålitligaste
originalhandlingar uttagna, (och derföre af ingen, hos hvilken någon
öfvertygelse eger rum, kunna dragas i tvifvelsmål), så lagligen bevista
och i samma handlingar upptagna äro ock de bedröfliga följder, som
från denna och andra dylika författningar omedelbarligen leda sin
upprinnelse.
När bergslagens behof blefvo uppstegrade, och jemet, som den
hade att föryttra, föll i värde, var ingenting nödvändigare, än att
bruks-idkame måste råka i förlägenhet, och [blifva] i högsta nödvändighet
satte att blifva understödda genom så stora förlag, som deras förlust
årligen steg till, om verken ej skulle afstadna. Derföre nödgades
bruksegame gå in i lindriga, och för dem sjelfva nog skadliga
kontrakter, att derigenom förvara sina jemverk från en total undergång.
Men det finnes ock af ofvan berörda handlingar, i synnerhet af
kommissionens protokoller i Filipstad, att Göteborgsboama vid denna
tid ej allenast nekat gifva bergslagen några förlag, och vägrat att sluta
några kontrakter med den samma, utan ock upphäft de förr ingångna,
emedan de väl sågo, att bergslagen allaredan råkat i [för] stor
förlägenhet att på något sätt kunna behålla sin tillverkning, utan nödgades
att hellre föryttra den till sitt halfva värde. Hvaraf hände, att
bruksegame år ifrån år fördjupade sig i skuld hos de handlande, rörelsen
och arbetet afstadnade, och att öfverlemna hela sin egendom i de
handlandes händer var [sedan] den enda utväg, som återstod, att komma väl
derifrån.
Till samma olyckliga ändamål bidrog äfven märkligen, att
Göteborgs handlande vägrade nästan alldeles att emottaga det redbara
jer-net, (så kallades det som blef tillverkadt, antingen utom eller öfver
kontraktema), eller ock sammansatte sig att köpa in det till underpris.
Svenske medborgare, för hvilka jag skrifver, och hvilkas frihet
jag fäktar för, besinnen dock, att desse voro edra förfäder, som här
trycktes i några och trettio år, och att några handlandes intresse var
mägtigt i så lång tid att utmärgla en så betydande del af hela rikets
skattkammare, och det endast genom tvenne författningar, nemligen
utestängandet af utländska expediter genom handelsordinantiema, och
inskränkande af Uddevalla seglationsfrihet, (af hvilka vi nu blott hålla oss
till det sista).
Jag trotsar hvem som helst att med skäl kunna neka detta.
Saken skall blifva så handgriplig, att kritikus sjelf, med alla dem han tagit
i försvar, knappt skall komma derifrån utan att fumla bort henne, som
han sist gjorde, eller förlora fältet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
