Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Omständligt svar på den genom trycket utkomna vederläggning af skriften kallad: Källan till rikets vanmagt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rors upp8tegrande, emedan det i sitt till kongl. maj:t den 30 Okt.
1724 aflemnade underdåniga tillstyrkande säger: ,,0m ock det skulle
finnas, att rederierna af detta förbud skulle taga sig anledning, och
genom en skadlig sammansättning dyrkade saltet oskäligen, kunde till
hämmande deraf uti detta förbud ske så vida en öppning, att de
främmande åter till någon tid, och in till dess saltet förfölle i sitt vanliga
billiga pris, finge frihet det att hitföra, hvarom enär de inhemska
rederierna förut blifva varnade, så lära de dess mera ifrån ett sådant
sammansättande afskräckas“.
Min läsare! härvid är ett och annat, som noga bör märkas, om
vi skola fä rätt ljus i saken. Medgifver icke kongl. kommersekollegium
i dessa ord möjligheten till svenska handlandes sammansättning genom
produktplakatet, som annars var alldeles omöjligt i anseende till
utländska medtäflare?
Erkänner det icke, att rätta och sannskyldiga medlet till dess
motande och förekommande var upphäfvandet af samma plakat? men
tror likväl, att inhemska rederierna kunna blott genom en åtvaming
hållas inom billighetens skrankor. Hvad anledning bemälta kollegium
nn fått till en sådan god tro om dem, som genom författningarna
blif-vit satte i stånd att vara egennyttiga, kan jag för min del icke begripa.
Mån bemälta kollegium redan hade glömt bort, huru fruktlösa slika
åt-vamingar varit, dem kongl. kollegium i de allra allvarsammaste termer
n&gra fir förut låtit afgå att stilla Göteborgsboamas våldsamma
sammansättning emot Vermland8 bergslag, hvarigenom kronans eget tionde jem
samma år lemnades alldeles osäldt, och de derpå gjorda anordningar
kommo med protest till baka? Mån icke kollegium kunde taga det för
afgjordt, att menniskan är lika ond, hvarest hon är, och att det är och
blifver en dårskap att lita på personliga dygder?
Hvad grund kunde kongl. kollegium hafva att hysa bättre tankar
och mera förtroende till menniskor, som lefde i den ena societeten,
emot dem, som lefde uti en annan? Jag tycker, att då kollegium
1722 i sitt betänkande till kongl. maj:t af den 12 Nov. angående
handt-verksvaromas stegring visste att säga, det alla botemedel deremot voro
i handtverkssocieteten förgäfves, utom det enda att genom en större
frihet stoppa källan, (nemligen det tvång, som skråna voro i stånd att
ut-öfva emot nationen), så hade det lika lätt kunnat sluta, att äfven
sammansättningar, som produktplakatet kunde gifva anledninff till, utur
ingen annan princip kunde undvikas i handelssocieteten. * Hvem hade
förestält sig, att kollegium, som näst förut beropat sig på dagliga
för-farenheten deruti, att taxor och förbud intet voro att bygga på, nu
trodde, att blotta hotet af plakatets upphäfvande hade en så kraftig
verkan, att handlande ej skulle våga sig att stegra upp sina varor och
fålla priset på våra exporter, fast de blefvo färre än förr? Mån
kollegium härvid nyttjade den regel, som det sjelft näst förut sagt ej
allenast vara generel, utan äfven orygglig, nemligen att ymnighet ger godt
köp? eller mån kollegium trott förbud emot varors införsel skaffa
ymnighet på dem?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
