Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rikets hjelp genom ett naturligt finanssystem ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nogare en sådan myntordning efterlefves inom riket, ju mera måste det
sämre jaga ut det bättre. Ty när en mark fint silfver, utmyntad tiU
riksdaler specie, gäller efter myntordningen 7 eller 8 procent mera
inom riket, än en mark fint [silfver] utmyntad till karoliner, så är det
klart, att utiändingen genom sina kommissionärer flitigt fiskar efter
karolinerna, och det qvittar en svensk man lika, antingen han betalar
utiändingen i karoliner eller riksdaler, emedan de efter myntordningen
gälla lika, — hvarigenom Sverige likväl blifvit utblottadt på millioner
karoliner, allt med 7 procents förlust för riket. Slås karolinen eller
ftnnnt. mynt till sämre än riksdaler, så blifver det riksdaleras tur att
gå ut. På samma sätt har slantmyntet utjagat plåtarna, och den saken
kan aldrig bestridas. Man utropar väl det bättre myntets
utpraktise-rande för ett lurendrejeri, men det är blott regenters fel, som satt på
metallerna ett så olika värde, och kan i så fatta omständigheter aldrig
hindras.
Ville man åter i gemen försämra allt rikets mynt i enahanda
proportion, eller, som är det samma, upphöja räknevärdet, så är dermed
intet vunnet, emedan varuprisen ofelbart stiga i samma mån, men
der-emot äro den sämre metallen och större myntningskostnaden förlorade,
och sjelfva den ädlare faller så mycket i vanpris, som afbränningen
och reningen kosta.
§ 6.
Efter en sådan grundläggning komma vi att närmare undersöka
orsakerna till närvarande förvirring i vårt finansverk.
Nästan öfver allt i hela Europa är penningeverket stäldt på så
sviksamma och konstlade grunder, att det förorsakar mer eller mindre
osäkerhet i varornas värde och i samma mån hindrar rörelsen i den
handlande verlden.
Sådan oreda härstammar ofelbart från ett visst slags
regeringarnas egennytta, som sedan allmänt vunnit burskap, och i senare tider
är hållen för en af de hemligaste statsmaximer, hvarigenom antingen
regenter eller vissa personer i staten sökt draga under sig sina
med-menniskors egodelar.
Den ena statens konstlande steg härutinnan hafva tjent den andra
till eftersyn, och det har redan gått härmed så långt, att man begynt
tro sådant vara oundgängligt till sjelfva statens bestånd.
§ 7.
Den vore allt för liten kännare af rikets finanshistoria, som ville
frikalla våra förfäder, fiere sekler till baka, från många och svåra
misstag uti reglerandet af vårt penningeverk, men den åter allt för blind
och egenkär, som nekade, att vi sjelfva dertill bidragit det mesta.
För 960 år sedan räknades 16 lod fint silfver på en
penninge-mark, det är, en mark penningar vägde verkligen en mark silfver, som
likväl efter 108 markers kurs år 1762 utgjort 864 penningemarker,
som hvardera vägde ungefärligen lika med ett pepparkorn, eller V864
mark silfver.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
