Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rikets hjelp genom ett naturligt finanssystem ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
annat än sin sedel eller förskiifhing på en viss betalningstid, grundad
p& riketa kredit och rikets ständers garanti. Hvad äro väl våra
banko-transportsedlar annat än bankens förskrifhingar? Har nu banken
kunnat gifva några nya förskrifhingar, som förut alldeles intet värde egt,
en eqvivalent säkerhet emot silfver eller riksdalrar» så är handgripligt,
att banken långt lättare genom samma medel kunnat bibehålla sina
gamla förskrifhingar i lika värdighet, som de redan förut i det
närmaste egt. Hvad gagnar då en sådan operation?
Först ökas derigenom sedelstocken på 400,000 riksdaler, (det är
efter 72 marks kurs på 24 tunnor guld), tills en lika stor summa af
bankosedlar hunnit dermed realiseras.
För det andra äro i ränta 16,000 riksdaler årligen derigenom
helt onödigt i banken och rikets finanser förlorade, hvilket man
alldeles kunnat undvika, i fall banken på lika sätt stadgadt värdet på sina
gamla förskrifhingar, som det skett på den nya, ty i det stället han
för den nya måste erlägga, drager han för de gamla årligen in räntor
af låntagare, och [hade banken] i följd deraf fått årligen använda dessa
16,000 riksdaler till flere sedlars inlösen, som nu måste försvinna.
För det tredje, sedan realisationen med dessa 24 tunnor gnid
blifvit verkstäld, är sedelstocken lika stor, och står banken vid
förfallo-dagen af sin förskrifning i lika äfventyr att hemsökas af utländingen,
som han annars hade att befara af svenske män.
För det fjerde: om banken nu förut finner sig vid förfallodagen
af sin stora förskrifning blifva egare af en så stor silfverpost, som
utgår till dess inlösen, hvarföre försäkras icke svenske undersåtar strax
derom? Jag är viss derpå, att de ingalunda äro mera misstrogne än
utländingar, allenast de få lika säkerhet.
Secundo kan silfverlånet äfven ske af inländska köpmän eller
kapitalister, då de genom fördelaktiga vilkor lockas att skjuta silfver
till samman, och emot förskrifhingar göra i banken insättningar deraf,
Med detta lån är alldeles på lika sätt beskaffadt som [med] det
förra, ty hvad äro väl dessa förskri&ingar annat än. nya bankosedlar,
som, i hvars hand de ock finnas, alltid behålla ett lika värde emot
silfver, allenast banken på föreskrifven tid icke bestrider betalningen.
Bankens förlust i båda fallen blifver alldeles lika, och skilnaden
består endast deruti, att i det förra drager utländingen, men i det
senare en svensk , man redbarheter utur banken.
Ega nu dessa förskrifhingar en emot silfver eqvivalent värdighet,
som de nödvändigt måste ega, innan någon på dem vågar sitt silfver,
så frågar jag å nyo: hvarföre kunna då icke de öfriga bankens
förskrif-ningar, till hvilkas inlösen ett sådant lån anses nödigt, ställas i lika
form och säkerhet som de nya? Hade icke lånet då alldeles kunnat
umbäras, och räntan blifva en behållning?
Det tredje sättet att skaffa silfver in uti banken till sedlarnas
realisation är att för de i banken inlöpande sedlar köpa upp silfver
till riksdalermyntningen.
När man vet, hvad en bankosedel är, nemligen: bankens
förskrifning på det kapital, sedelhafvaren i banken har att fordra, finner man
lättehgen, att då banken på hvad sätt som helst löst in sin revers, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
