Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i Dagligt Allehanda 1778 och 1779 om husbönders och tjenstehjons naturliga rätt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I samma mån som landtbruket lutar till undergång, i samma mån
försvagas ock samhället, och i samma mån blifver det svårt och omöjligt äfven
för tjenstefolket att subsistera. Tjenstehjonens flitiga arbete emot skäliga
vilkor utgör således en väsendtlig del af utöfningen af deras borgerliga
frihet, men vägrandet af ett sådant arbete är ett missbruk af friheten eller ett
förderfligt sjelfsvåld.
Det är obegripligt, hvarifrån man hemtat sin hiskeliga målning af
husböndernes tyranni mot legofolket; insändaren har vunnit en fullkomligt
motsatt erfarenhet. Måttlig husaga har husbonden allt från verldens början
haft rättighet att gifva, och lärer behålla samma rätt så länge verlden står,
men utöfningen af denna rättighet vore, på grund af fruktan att annars blifva
utan tjenstefolk, mycket sällsynt. I motsats härtill relaterades deremot en
mängd exempel på tjenstehjonens olydnad, våldsamhet och liderlighet.
Politien borde onekligen förbättras, men just derför begärde
landt-mannen, att legofolkets tilltagande sjelfsvåld med tjenliga medel skulle
af-styras. Noggrann kontroll borde införas, på det att husbönderne skulle
gifva tjenstehjonen betyg, sådana som desse verkligen förtjenade, men äfven
legohjonen borde dervid hafva rätt att anföra klagomål. Att gifva särskild
belöning åt en flitig tjenare borde vidare vara tillstadt; deremot borde
ansvar för olagligt städslande drabba legohjonet ensamt. Vore husbonden fri
för allt ansvar härutinnan, så blefve han neml. en allvarsam fiskal på
legofolkets sjelfsvåld i den delen.
Deremot vore högst betänkligt att genom tillåtande af backstugor
söka öka den arbetande hopen; sålunda skadades det in praesenti varande
landtbruket och folkstocken minskades. Jordens uppodling samt anläggning
af torp vore ett bättre medel att skaffa mera arbetare.
Legohjonsstadgan borde omständligen innehålla tjenstehjonens
skyldigheter i anseende till deras seder, gudsfruktan och uppförande mot
busbondfolket, äfvensom deras förmåner. „Ju allvarsammare legohjonsstadga, ju
dygdigare, arbetsammare och husaktigare legofolk, som gagna sin husbonde
och sig sjelfva“, helst om yppigheten äfven skulle hämmas. Tjenstehjonen
kunde sålunda ernå någon förmögenhet, blifva nöjda och glada, älska sitt
fädernesland, men intet tänka på utflyttningar.
„Således behöfver ingen annan kordong omkring rikets gränser
påtänkas, ej heller är någon annan kordong möjlig att hindra legofolkets
utflyttningar, än en väl författad och behörigen verkstäld legohjonsstadga
Olyckligt det hushåll, olyckligt det samhälle, uti hvilket sjelfsvåld regerar14.
På denna artikel gaf Chydenius icke något direkt svar, men ännu
samma år utkom hans ofvan intagna broskyr, daterad Gamla Earleby den
12 Sept. 1778. Häftet framkallade snart ifriga gensagor. Den 30 Dec. samma
år uppträder en insändare i Dagligt Allehanda n:o 298 och försäkrar, att
faktiskt ingen taxa blifvit iakttagen, såsom Chydenius just påyrkat, men att
tjenstebjonsbristen icke för ty varit i ständigt stigande, hvilket visade, att
frihetsprincipen vore ett misstag. Af Chydenii skrift torde enfaldigt folk
taga sig anledningar, som vore mot religion, ärbarhet, goda seder samt
ståndsprivilegier; drängar och pigor kunde på samma skäl anse det för
ingrepp i deras naturliga rätt, att de nödgas läsa katekesen eller begagna sig
af kläder. Insändaren sammanfattar sina invändningar i fem till Chydenius
riktade frågor:
1) Om hr kyrkoherden också tror det höra till menniskans naturliga
rätt att i st. f. mea lag stipulerad tionde m. fl. rättigheter efter taxa en
församling skulle hafva magt att säga: vi vilja komma öfver ens det bästa vi
gitta med hr kyrkoherden, med vilkor, att om priset är i vår tanke för högt
eller en annan prest predikar i vår tanke bättre, vi då måtte efter vår
naturliga rätt få gå till närmaste prest, som lemnar för bättre köp, eller
begära ordination för en annan ung skicklig person.
2) Om uti ett skepp blir brist på vatten eller proviant, huruvida det
strider mot menniskors naturliga rätt, att kaptenen gifver half portion, hellre
än efter några dagars fullt upp alla dö af hunger?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
