Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppväxtåren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
voro ensamma och obekanta i staden. Mamma tog emot
dem med all den entusiasm hon kände för de tilldragande
och temperamentsfulla ungdomarna. De voro alla tre söta,
älskvärda och naturliga. Men de båda äldsta, Lina och Non,
voro helt enkelt något av det vackraste man kunde se. Och
nu blev vänskapen så livlig, att de kommo till oss så gott
som var dag. Visserligen voro vi redan tolv personer kring
det stora matsalsbordet. Men för mamma fanns inga
svårigheter. Där fanns alltid plats och mat, om än aldrig så enkel,
för ännu ett par, tre friska ungdomar. Pjäser och tablåer
blevo vår vildaste hobby. Jämt klädde vi ut oss och
»uppförde» någonting, ibland till och med uppe i pappas stora
arbetsrum. Det var avdelat med ett grönt draperi strax
nedanom hans skrivbord och var som enkom gjort för
teaterföreställningar. Pappa var själv mycket svag för de söta
flickorna och hade svårt att motstå dem, då de spontant
kastade sig om halsen på honom, som om de känt »farbror
Calle» i alla sina levnadsdagar. Vi hade oerhört roligt
tillsammans, ty de voro lika anspråkslösa och hjärtliga som de
voro vackra, och hela familjen beundrade dem i kapp.
De två åren umgänget varade mellan oss, voro fyllda av
många ungdomliga glädjestunder och roliga lovdagar. När
slutligen familjen Petre flyttade bort från Uppsala för att bo-
sätta sig på en egendom på landet, uppstod ett mycket
kännbart tomrum. Många år senare blev jag bjuden som tärna
på Linas bröllop i Gävle, men sedan reste jag till Paris, gifte
mig, flyttade till Stockholm, bodde många år i Italien; Elinor
gifte sig i Amerika, och så kom det sig, att livet skilde oss
som det gör med de flesta av ungdomstidens vänner och
kamrater.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>