Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konstnärsbesök.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dit något riktigt extra klämmigt för att stärka situationen,
fick jag ett hotande: »Källan?» eller »Historiskt?» ritat med
rött bläck i marginalen, och då återstod ju ingenting annat
än att bekänna kort. Men också med honom kommo vi
utmärkt bra överens.
En oväntad ljusning i de två vintrarnas fångenskap var,
att jag fick tillåtelse, att »resa» ner till von Bahrs, i
Trädgårdsgatan 16, strax på nyåret och stanna där fjorton dagar
som gäst. En täckt släde avhämtade offret – och så kom
man då, för en kort tid, till en ny miljö, bland en hel del
ungdom och andra julgäster i ett stort, gästfritt hem.
Revisionssekreterare Carl v. Bahr var husets herre i alla
bemärkelser; ofta mulen och tillknäppt och mycket despotisk i det
dagliga livet i hemmet. Lika butter som han var, lika god,
vänlig och hjärtlig var tant Elisabeth. Där funnos sex barn,
två pojkar, varav den äldsta, Johan, sedermera borgmästare i
Uppsala, redan var student och läste på en juridisk examen.
Hela familjen darrade av respekt för den stränge husfadern.
Men på mig verkade hans mörka lynne och mullrande
tillrättavisningar mera osympatiska än skrämmande. Man höll
sig till den rara tant Ebba och avvaktade lugnt, att det skulle
klarna igen.
Lovet gick med en massa bjudningar, danser och lekar.
Dansa och leka fick jag inte, men jag fick klä’ ut mig, och
det betydde mera än alla andra nöjen. Och där gjordes
tablåer och uppfördes sagopjäser i det oändliga. Ett par söta
små gossar, som några gånger kommo på besök, fäste jag
mig särskilt vid. I synnerhet den ena av dem fattade något
tycke för mig, och en gång, då vi voro ensamma, slog han
armen om min hals och frågade: »Vill du inte bli min lilla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
