Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Besök på Österby bruk. Uppsaladömens torn slopas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En vinter började jag studera arkitekturhistoria för min
far. Det var nog den konst han satte högst näst efter
musiken. Skam till sägande har jag aldrig fått höra en enda
av hans berömda föreläsningar. Han ville det inte. En
gång, då jag bad att få gå upp i universitetet och höra
honom tala, svarade han, nästan generad: »Asch! Vad ska’
det tjäna till! Det är så fullt av mamseller i salen förut.
Där har du ingenting att göra!» Hans alltför stora
underskattning av sin förmåga gjorde honom orättvis mot sig själv.
Men av de timmar han undervisade mig (jag var då 16
år) fick jag klart för mig, vilken ovanlig förmåga han hade,
att göra sitt ämne levande och påtagligt. Det fanns också
alltid en fläkt av poesi över hans framställningssätt,
ingenting av akademisk torka. Men det påbörjade studiet blev
tyvärr inte av någon särdeles lång varaktighet. Han var för
jäktad av tentamina, examina, tidningsartiklar och andra
skriverier. Med tiden blevo lektionerna sporadiska och
upphörde slutligen helt och hållet.
När Uppsala domkyrka blev dömd att restaureras,
tillsattes en kommitté för att se till, att allt skedde efter alla
konstens regler. Min far blev invald i denna kommitté. Hans
hopp var, att hans kunskaper och konstförstånd här skulle
kunna utnyttjas till kyrkans bästa, och han gick ända från
början i härnad för att, såvitt möjligt, dess konstnärliga
detaljer måtte komma att bibehållas.
Men han bedrog sig. Inom kommittén stod han nästan
ensam som konstnärligt förstående. De andra medlemmarna
– professorer ur olika fakulteter, ämbetsmän och affärsmän
av skilda yrken – voro så gott som alldeles främmande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
