Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En vän i familjen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
När min far tog avsked från sin professorsbefattning, följde
Tilda med till Stockholm, dit föräldrarna flyttade. Där skötte
hon deras hushåll ensam till min fars död 1907, och blev
sedan min mors allt i allo under hela hennes återstående liv.
Tilda är nu över åttioett år, glad och frisk, full av liv och
sprudlande humor, och hennes kärlek och trofasthet gentemot
den familj hon tjänat i 41 år, äro outsläckliga.
Numera njuter hon sitt otium i ett soligt litet rum (med
kokvrå), där hon har sina gamla minnen omkring sig, och
där hon förklarar sig vara »den lyckligaste mänska som finns».
Hon ägnar sig åt att gläda sig åt livet, sköta sitt lilla hushåll
– och odla sitt sinne med god litteratur. Hennes syn på
livet är originell och full av älskvärd skärpa. Något som hon
uppriktigt, och dagligen, lyckönskar sig till, är sitt ogifta
stånd. Giftermålet har inte hennes gillande. När jag en dag,
helt nyligen, erbjöd henne en bok, men anmärkte, att hon
kanske inte skulle tycka om den, för att den handlade om
olyckliga äktenskap, svarade hon med ett förtjust leende:
»Jo, just sånt tycker jag är roligt att läsa om! För att
då ser jag riktigt tydligt, vad jag har sluppit ifrån.»
En annan gång, för många år sedan, då jag vädjade till
henne angående något i familjen och frågade henne: »Tycker
inte Tilda det?» svarade hon mycket betänksamt: »Jag tycker
nog en hel hop, jag! Men se, jag har lärt mig att tycka
tyst!»
Tilda är ett original och en ovanlig karaktär. Är det
inte något ganska storartat i detta, att glatt och offervilligt
avsäga sig sin rätt till ett eget liv, bara för att gå upp i en
– från början främmande – familjs sorger och fröjder,
bekymmer och framgångar; att stå färdig att hjälpa i ur och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
