- Project Runeberg -  Från Fyrisån till Capris klippor /
170

(1931) Author: Ellen Lundberg-Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hösten i Uppsala. Två studenter. Björnstjerne Björnson.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vacker, var han begåvad med en sällsynt charm. Och när
han började tala, lugnt och ledigt, som om han talat för sitt
eget nöje, behövde man aldrig vara rädd, att inspirationen
skulle sina.

Från en middag, där »Julie» presiderat, reste man sig,
uppfriskad som efter ett bad i ett rent och stimulerande vatten.

Själv drack han aldrig annat än vatten. Men det skulle
fyllas i alla de vinglas, som voro placerade vid hans kuvert,
och han höll mycket noga på att svara på en skål med
»rätta årgången».

En dag, då jag förundrade mig över hans vattenglas,
svarade han:

»Men, mitt älskade barn! När jag är så vansinnigt full
av livsglädje bara med vatten i glasen, hur tror du jag då
skulle bete mig, om jag till på köpet drack vin?»

Ja, jag har aldrig råkat någon, som till den grad haft
förmåga att känna sig inspirerad av själva glädjen. Han
behövde ingen extra stimulans. Livet var i sig självt
tillräckligt stimulans för honom, och hans entusiasm var äkta. Några
goda vänner samlade, ett par förstående ögon, som sågo på
honom, och »Julie» var genast rustad till en tornering för livets
djupa och glada problem.

Just detta, att han var en tänkare och en vetenskapsman,
att hans väsen bottnade i allvar, gav hans skämt en ännu
klarare relief. Mest av allt, framför allt var han mänsklig
och därför – förstående. Om hans livsgärning (hans
förhoppning, att föra kulturen ut bland de breda lagren som
en förandligande faktor för de arbetande klasserna), om denna
livsgärning blev vad han hoppats, är jag inte den rätta att
bedöma. Men att hans glada eldsjäl gav sig helt åt vad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:21:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/caprikli/0192.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free