Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nike och flickorna Sand. Théâtre Français.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En afton hade jag rest dit ut ensam, och när jag skulle
resa hem, och droskan redan stod för dörren, sade plötsligt
Aurore Sand:
»Ni borde resa med bussen och inte med droska. Kusken
kan ju mörda er.»
Det var med ovanligt hemtrevliga känslor jag steg upp i
ekipaget i den kolsvarta novembernatten. Vad hjälpte det,
att M:me Sand tog kuskens nummer? – Varför vet jag inte,
men faktum är, att han skramlade omkring med mig på okända
vägar och stigar mellan kl. 12 och kl. 2 på natten. Jag brukar
vara mycket förtjust i att »åka vagn». Men den natten var
jag inte speciellt upplagd för någon utfärd. När vi äntligen
hamnade framför mitt logis i Boul.-Batignolles, uppsände jag
ett stilla tack till försynen. Från den lilla restaurangen i
porten bredvid min ljöd skrik och gräl och vilda röster,
och jag hade brått att rycka i »le cordon» och komma
innanför.
Nästa morgon undrade min snälla, något småsnuskiga
städerska, om jag inte blivit vittne till mordet? En kvinna
hade blivit mördad inne i restaurangen på nedre botten vid
tvåtiden på natten. Jag kände mig ganska tacksam, att jag
inte behövde inkallas som ens det oskyldigaste vittne till den
spännande »affären».
Äntligen kom en afton, då jag skulle gå på Théâtre
Français. Det hade jag glatt mig åt och – som vanligt –
med kolossala förväntningar. Man spelade Sofokles’ Oedipe
Roi med Mounet Sully i huvudrollen.
Det sätt att tala, som av tradition användes vid Théâtre
Français, ljöd alldeles bouleverserande för mina invanda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
