Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Romadagar. Ett Romahem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
salongen. Det var min fars dåvarande docent, Henrik Schück;
ung, glad och glödande av hänryckning över Rom. Det blev
annan fart över vår sight-seeing och våra utfärder, när han
var med. Särskilt minns jag en härlig färd till Tivoli, som
vi gjorde tillsammans med Bettina och Allessandro Venturi.
Trots sommarhettan vandrade vi ned och besågo alla
kaskaderna. Ännu ser jag Henrik Schuck för mig den dagen,
livlig och spänstig, promenerande nedför de grönskande
sluttningarna med Bettina vid sin arm, vacker, pratsam och
ljusklädd, fläktande sig med en minimal solfjäder.
Vad som i högsta grad förvånade oss svenskar var, att
dessa romerska ungdomar den dagen sågo Tivoli – för första
gången! Men – förresten – man skall inte tala om rep
i hängd mans hus. Författaren av dessa rader, »barnfödd»
i Uppsala i tidernas gryning, stod inte på Gamla Uppsala
högar förrän midsommardagen 1916! Ja, man borde knappt
bekänna en sådan skam. Men det är besynnerligt vad det,
som ligger allt för nära, ofta är det mest oåtkomliga. Man
uppskjuter och uppskjuter. Veckorna gå – åren gå – livet
går. Vad mig själv beträffar är jag glad, att jag någonsin
alls kom till Gamla Uppsala, och det var inte ens då min
egen förtjänst. Emellertid är det ett kuriöst faktum, att jag
många gånger, efter detta första besök i Tivoli, varit där
igen, men till Gamla Uppsala – aldrig sedan.
Vi åto den muntraste lunch uppe vid Sibyllatemplet, och
där ordinerade Schück och vi matsedeln och vinet – mycket
vin – varpå unge Venturi helt tyst ordnade räkningen –
till vår stora, ganska förlägna, förvåning. Vi ansågos absolut
vara familjens gäster, även utanför Roms hank och stör.
På hemvägen från Tivoli stannade vi för att se Villa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
