Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nors Prosteri - Millesviks Pastorat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
omtalas från så långt in uti Catholska tiden, som man eger
några underrättelser. Hvad som isynnerhet gör detta
Gäll märkligt, är klostret Lurön eller Ludhra, som här
skulle funnits.
Lurön i Wenern hörde af ålder till Warnhems
kloster i Westergöthland. Året, då klostret fick eganderätt
till denna ö, är icke bekant, men Luciædagen 1469
bortbytte uti Skara Abboten i Warnhem, Arvid, och
Conventsbröderne, Lurön samt Årås i Amnehärad, jemte
andra fastigheter, mot presträntan af Lundby Socken, till
Biskop Hans och Biskopsstolen i Skara, för evärdeliga
tider. I bytesbrefvet står uttryckeligen Ludhra i Wænir,
som oss tillhörer. Brefvet är intaget i Skara Domkyrkas
lilla Permebok, samt afskrifvet af Örnhjelm, Tom.
4 pag. 447. Af samma bref inhemtas, att der idkades
fiske af klostrets folk med två fiskare, not, skottnät,
agnnät och ref. Abboten Joan och Conventet i Warnhem
hade sedan stadfästat detta byte. Omkring 1500 gjorde
några Bönder från Wermland anspråk på att få nyttja
Lurön, såsom allmänning. Dåvarande Biskopen i Skara,
Brynolph, drog frågan härom under Konungens dom.
Målet afgjordes å Konungens vägnar af Sveriges Rikets
Råd år 1501, måndagen i första fastlagsveckan, på
Stockholms rådhus, der Riksråden, 14 till antalet, voro
församlade, och blef beslutet, ”att Biskopen i Skara och
hans efterkommande skola bruka Lurön i skog, äng,
fäbet och fiske, efter den eganderätt Warnhems kloster
af ålder haft, och det utan någon mans gensägelse, till
dess någon kan uppvisa bättre bevis på eganderätten, än
Warnhem och Biskoppen.” I dessa handlingar, hvilka
ännu finnas, förekommer icke ett ord, som antyder att
det på ön varit kloster. Sjelfva det omförmälda bytet
bevisar tillräckligt, att något sådant icke der fanns. Man
har åtminstone aldrig hört omtalas, det kloster bortbyttes
eller såldes.
Flera Författare hafva dock trott sig kunna antaga,
att här varit kloster. Denna mening tycks hafva
uppkommit från ett gammalt Latinskt manuscript i Danmark,
som innehåller berättelse om klostret Vita Scholæ på
Jutland. Originalet lärer för ett par hundra år sedan
förkommit, men en afskrift är intagen i Scriptores
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
