110 (Carlstads Stifts Herdaminne / Tredje delen)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Södra Dals Prosteri - Kyrkoherdar i Frändefors

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Separatister, som på 1730-talet väckte oroligheter inom
Svenska kyrkan, hade i Frändefors Församling fått
anhängare. De voro likväl der icke talrike; ty vid den
undersökning, Rosell härom på Dom-Capitlets befallning
höll i Frändefors kyrka den 25 Febr. 1741, förekommo
endast tvenne irrlärige personer: Åboen Abraham
Kullberg på Finnegården och hans dräng Bengt Andersson[1].
Vid förhöret ”gjorde desse personer, jemte en, benämnd
Ingman, som varit Kullberg till hjelp, stort förakt af
Kyrkan och Församlingen och under hållen bön och sång
spatserade de af och an med betäckta hufvuden i
kyrkan”. Honor. Prost 1745. Dog den 20 Octob. 1752 och
blef jordfästad af Superintendenten Nils Lagerlöf, den
25 Januari 1753. Gift 1:o med Maria Svala, dotter af
Kyrkoherden i Högsäter Arvid Svala. Hon dog 1740.
2:o 1741 med Christina Beata Labeckia, dotter af
Comministern i Blomskog Sven Labeckius och Enka efter
Landtmätaren Wilhelm Kruse. Hon dog 1754. Rosell
efterlemnade 6 oförsörjda barn.

[1] Om deras villomeningar upplyser följande ur nämnda
undersöknings Protocoll: ”Frågades: 1:o Hvarföre de
öfvergifvit att gå i kyrkan? Svarades: emedan utvärtes
Gudstjensten, sådan den nu bedrifves af folket, ej är sådan att den
kan bestå för Gud på den yttersta dagen. 2:o Hvarifrån
de fått den upplysningen att de för andra menniskors
missbruk af kyrkogången skola öfverge kyrkan? Svar: Genom
innerliga böner till Gud ha de kommit till sitt hjertas
kännedom och funnit det ej vara förbättradt af kyrkogången.
3:o Är icke skriften, den utvärtes bokstafven, Guds ord;
hvars ord är det då? Sv. Det är Apostlarnas ord eller ett
uttryck af ordets andeliga förstånd. 4:o Hafva Apostlarna
af egen drift skrifvit ordet? Sv. Icke af sig sjelfva utan af
den Helige Ande, som genom dem talat hafver. 5:o Är
det icke då Guds ord? Sv. Nej det skrifna ordet är icke
Guds ord utan de talade ur Gudi och af Gudi”. Dessutom
yrkade de: ”att man ej borde döpa barnet innan det
inhemtat Christna läran: Christi lekamen och blod fås i
Nattvarden dock icke med uti och under bröd och vin utan
varder af de trogna på ett andeligt sätt annammadt: de
otrogne få ej Christi Lekamen och blod i nattvarden, ty
Christus och Belial förlikas icke: i nattvarden annammas
icke den Christi kropp som blef född, pint och död, utan
det är Christi andeliga kropp, som annammas: hvarom han
sjelf vittnar i Johannes 6” m. m.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sat Dec 9 18:22:41 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/carlstadsh/3/0110.html

		Carlstads Stifts Herdaminne / Tredje delen / 110 (1845-1848) Author: Johan Hammarin Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|