Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vestra Dals Prosteri - Ferglanda Socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kyrkans läge nära invid der Wahlbo-elfven och den så
kallade Lillelfven sammanflyta. Större delen af dem, som
bo norr om kyrkan och alla som bo i söder och vester
måste, för att komma till den, passera endera af dessa
elfvar. Detta skedde på färjor innan broar byggdes.
Färja kallas på fornspråket Feria. Kyrkan, som från
så långt tillbaka som man har underrättelser, alltid
varit moderkyrka, är urgammal och af sten, samt har flera
gånger blifvit tillbyggd. Det skedde i öster till en
tredjedel 1707 och ytterligare 12 alnar 1762. Hon hade
varit under någon reparation 1573 och hade då dertill af
Kronan sig anslagna 15 tunnor tiondesäd. Kyrkan var
under catholska tiden helgad åt St. Margaretha, och
detta helgons fest firades här med mycken högtidlighet
årligen den 20 Juli. Då hölls ock omkring kyrkan den
största marknad på Dalsland. Som till den från
dåvarande Norrska gränsen endast var en mil, besöktes den
mycket af Norrmän. Desse och Svenskarne kommo här
i så oupphörliga och ofta blodiga tvister, att marknaden
1645 blef förbjuden. Altare och predikstol skänktes 1721
till kyrkan af Assessor Elias Lindroth och hans fru
Anna Maria Dreffensköld. Nuvarande altare och predikstol
hafva förut varit i Uddevalla kyrka, derifrån de 1785
inköptes. I fordna tider bodde i denna Socken många
adeliga ätter. I den äro 7 1/2 mantal Säteri och 8 5/8
frälsehemman. Väggarna inuti kyrkan voro intill 1785
behängda med adeliga epitafier. De blefvo då vid en
reparation nedtagna och voro då af ålder så skadade, att
de ej mer kunde uppsättas. Äfven spillrorna efter dem
äro nu förkomna. Längsta kyrkoväg 1 1/4 mil.
Kyrkoherde-boställe: Prestgården 1 kr. ofm.
Derifrån till yttersta hemmanet i Pastoratet 2 mil.
Prestgården var 1568 skattfri, emedan den af fienden var
uppbränd. Wahlbo Häradsrätt meddelade Prosten L.
Rolander den 31/6 1645 intyg, ”att Norrskarna för det
nederlag Rolander tillskyndat dem på Stigsfjellet utskickat
några, som en natt i hemlighet uppbrände prestgården.”
Samma Häradsrätt intygade sedermera den 10/6 1671 att
nämnde eldsvåda ”icke var uppkommen genom någon
fiende, utan genom Prosten L. Rolanders egen oaktsamhet
och vangömmo.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
