KUNG CARIS RESOR I EGET LAND. 107 medan de tryckta skildringarna ännu allt jämt utgöra en på landsbygden högt älskad läsning. Kanske på intet ställe äger detta rum i den grad som på Öland. Den vida kala alfvaren var en af kung Carls bästa jaktorter, dit han ofta for med sin jaktklubb. Ute i denna ensliga natur, bland den enkla befolkningen af bönder och fiskare fann han sig väl till rätta, och otaliga äro de berättelser om »kung Carl», hvilka med andakt, som vore de legender, allt jämt förtäljas på den aflägsna ön, där man vid underrättelsen om kungens död i sin sorg — enligt den samtida prässen — till en början nästan nekade att vilja tro därpå; men att Sverge ej i brådrappet får tillbaka en sådan kung, så deltagande och gifmild mot menige man, det veta de goda öboarne mycket väl. Dylika trohjärtade och allvarliga loford öfver Carl XV kan man än i dag få höra, snart sagdt, från hvilken del som hälst af Sverges vidsträckta land. Mer än någon annan furste sedan Carl XI:s tid lärde han genom resor känna detta sitt land. Lärde känna — det är just rätta ordet. Ty det var längt ifrån endast lustfärder han företog för att öka fästligheten för andra vid någon järnvägsinvigning eller för att roa sig själf med jakt och dylikt; han företog ofta, i synnerhet som kronprins och vicekonung, både långa och mödosamma färder för att riktigt se och sätta sig in i förhållandena i vidt aflägsna trakter. Och dessa resor skedde således ej alltid i järnvägarnes tid. Äfven kung Carl fick pröfva på att åka i skjutskärra, och ehuru han säkert undgick de olägenheter, andra resande fingo vidkännas af detta sätt att färdas, hade han däremot all den fördel och nytta det erbjöd; han blef nämligen grundligt förtrogen med de trakter, genom hvilka han reste. Att detta kom hans konstnärsnatur till godo, är en gifven sak; men äfven som regent drog han fördel däraf, så mycket mera som han reste med vaken blick för och framför allt med kärlek till både naturen och folket. Så gärna han reste i sina egna båda riken, så sällan besökte han — i motsats till många andra furstar — främmande länder med undantag af Danmark. Som kronprins företog han 1846 och 1849 ett par resor till Tyskland och norra Italien; till Ryssland for han aldrig; Frankrike besökte han