Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKARPSKYTTERÖRELSEN. 243
äfven nu byggde. Så t. ex. väckte det liflig harm och
förbittring, då det i förslag till stadgar för Göteborgs frivilliga
skarpskyttekår upptogs den bestämmelsen, att hvarje medlem
på kgl. m:ts kallelse skulle bestrida vaktgöring i staden och
icke utan kgl. m:ts tillstånd få utträda ur kåren. Detta vore,
sade man, helt enkelt att af Göteborgs fria medborgare göra
en gensdarmerikår, stäld till konungens fria disposition, ett
försök att i botten förfuska denna idé, hvars skönhet och
storhet just ligger i karaktären af det frivilliga.
Hänförelsen för det frivilliga försvaret var både allvarlig
och uppriktig och ledde till stora ansträngningar och
uppoffringar både å enskildas och myndigheters sida, och det kan
ej förnekas, att rörelsen ägde förmåga att aflägsna
splittringslust, klassanda och ståndsfördomar — åtminstone för någon tid.
Men den eldiga patriotismen ville också ha roligt;
skarpskyttemarschernas och fästernas tid inbryter nu.
För kung och fosterjord
Ännu klappar hjärtat varmt i Nord,
Och vid ett gladt: gif akt!
Klingar skarpskyttesåängens lätta takt,
Rör trumman: marsch framåt — —
Hvem känner ej de toner, som äro så innerligt förenade med
dessa ord, att de ännu i dag kunna ljuda för ens öron med
ett barndomsminnes hela intensiva friskhet!
Det var 1860-talets jubeltoner. Och i takt till dessa
marscherade kompanierna, följda af åkande och gående — af damer
i mängd. Ty nu kommo äfven dessa med; de besökte flitigt
skarpskyttarnes fästplatser, deltogo i dans kring majstänger,
prydda med fanor, sköldar och fosterländska deviser. Den
frivilliga försvarssakens framgång var gifven. Skarpskyttarne
åtnjöto den största popularitet, och vägen ut till
Ladugårdsgärdet, där Stockholms skarpskyttar om söndagsförmiddagar
hade sina öfningar, var då en enda rad af gående och åkande,
och själfva slätten vimlade af ekipager och folkmassor, nästan
som under Carl Johans mest lysande revyer.
I prässen jublades det, ty, sade man, »det är första
gången vi sett nöjet och nyttan på ett så vackert och värdigt
sätt förenade, därför att det ligger i dessa lekar ett allvar af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu May 28 20:14:12 2026
(www-data)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/carlxv/0251.html