Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
362 CARL XV OCH POLEN.
sedan detta land uppnått hvad det så länge eftersträfvat, sin
nuvarande landtdags-institution, och äfven i Sverge uppstod
en opposition mot det finska inflytandet: Talis Qvalis —
förgätande, att den svenska prässen själf gjort finnarnes
artiklar till sina egna — utbrast harmset i St. Dagblad: »Vi
vilja vara herrar i eget hus.» Polen fick ensamt kämpa sin
kamp, utan att någon af Europas stora makter rörde sig till
dess förmån.
Vår afsikt med det nu nämda har endast varit att söka
visa, huru kung Carl tänkte och kände i full samklang med
sin tids Sverge, och att han ingalunda var ensam om att
önska kriget.
Men hur djupt denna önskan gripit honom, hur djupt
han led af att i ovärksamhet se sin och många svenskars
politiska älsklingstanke gå under, har ingen vackrare uttryckt
än den man, som ända från polska rörelsens första början
fått i uppdrag att invärka på kung Carls tänkesätt, och som
— hvad denna sak angår — kanske mer än de fleste blickat
in i hans hjärta; vi mena den finske skalden v. Qvanten.
Och hvad han sett har han tolkat i en dikt af sällsynt
skönhet: »I kungens bibliotek».
Bland de kung Carls efterlämnade papper, som stått till
vårt förfogande, funno vi också denna dikt i handskrift — det
af skalden själf nedskrifna och till kungen personligen
öfverlämnade exemplaret, som bar synbara spår af att hafva blifvit
flitigt läst.
Oaktadt man skulle kunna samla en stor volym dikter
öfver och till Carl XV, finnes det dock enligt vår mening
ingen sådan inom svenska literaturen, som på ett så sant och
varmt sätt målar denne konung med det djupa svårmod, som
dolde sig under hans oftast för världen glada och sorglösa yttre.
Dikten åsyftar innerst den hemliga tanke, som förenade
till själ och kropp. Det påstås, att han till slut tog påflig tjänst. — Han
var för öfrigt af aristokratisk börd — en släkt med samma namn har
funnits på svenska riddarhuset — men fattig, beroende af de rika släkterna
Czartoryski och Sapieha. I sin krafts dagar ansågs han vida mera
fördomsfri och storsinnad än hans förnäma vänner, och han ansågs vara detta polska
partis främsta statsmannaämne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu May 28 20:14:12 2026
(www-data)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/carlxv/0370.html