PA SKODSBORG OCH BÄCKASKOG 1863. 399 Under ännu en sommar skulle dessa för skandinavismen så löftesrika besök pågå. I juli 1863 begaf sig kung Carl åter till Skåne för att bevista det landtbruksmöte, som den 23 och 24 juli hölls i Helsingborg och till hvilket han inbjudit en stor del adliga danska godsägare 1. Den 22 juli besökte kung Carl, åtföljd af sina bröder Oscar och August, Fredrik VII på Skodsborg, där »munterhet och skämt omväxlade med de allvarligaste öfverläggningar rörande Europas invecklade förhållanden». Kung Carl hade äfven här ett längre samtal med den danske konseljpresidenten Hall; enligt allra senaste påstående — norska Morgenbladet oktober 1890 — skulle härvid hafva »träffats aftal om en formlig allians.» Nästa söndag, den 25, kom kung Fredrik till Malmö, där han emottogs af Carl XV och prins Oscar; efter en på residenset därstädes intagen frukost, under hvilken, som man lätt kan föreställa sig, »sinnesstämningen vår ganska glad», afreste de kungliga till Bäckaskog. På vägen besöktes grefve Hamiltons vackra herresäte Ovesholm, där en gång Christian IV bott, medan han anlade Christianstad. Denne konungs porträtt finnes på slottet. Kung Fredrik erinrade också i ett tal om forna tider och jämförde dessa med nutiden, då han i endräkt och vänskap på Ovesholm var förenad med sin kunglige vän. Han förbehöll sig att få sända sitt porträtt till detta ställe, så att det kunde få plats bredvid hans store företrädares. Först utåt aftonen fortsattes resan öfver Christianstad till Bäckaskog, dit de båda konungarne anlände sent på natten. Hela slottet var illumineradt, trädgården och stora alléen, genom hvilken kungarne skulle åka fram, voro upplysta med kulörta lampor, och de små kanonerna, hvilka voro anskaffade 1 Kungen inbjöd flera af dessa, bland andra grefvarne Holstein-Holsteinborg, Holstein-Ledreborg och Ahlefeldt-Laurvigen m. fl., att senare komma till Stockholm. Inbjudningen efterkoms i början af augusti samma år. De danske gästerna, yttrar Alex. Thorsöe i sitt stora arbete »Kong Frederik VII:s Regering» del. II, sid. 925, »fik en meget sympathetisk modtagelse fra det svensko Aristokratis side, hvad der ogsaa tydedes som et Tegn paa, at den skandinaviske Tanke fik tilslutning i disse Kredse.»