432 HALLS YTTRANDE DEN 15 NOVEMBER 16863. hvilket ministern Monrad också till slut rent af erkände i bref till kung Carl, ett mål, som äfven tydligt framgick af Halls anförande till danska statsrådsprotokollet, då han den 18 nov. tillstyrkte Christian IX att underskrifva nämda författning; af danska prässens yttranden i november 1863; vidare af kung Christians proklamation till holsteinarne af den 4 december och till sist af Halls tal vid riksrådsvalet den 5 mars 1864. Hall yttrade den 18 november bland annat: »Samma själfständighet, som kräfves åt Holstein, måste tillkckomma äfven de danska delarne af monarkien, samma rätt, som Holstein påstås äga till att utträda från den gemensamma författningen, måste Danmark och Slesvig äga till att bevara den åt sig och att utveckla den efter sina intressen; och lika litet som tyska förbundet skulle kunna kullkasta dem, lika litet kan det bli fråga om, att man skall kunna påtvinga oss en författning för monarkien, hvarigenom Holstein intoge en öfvermäktig och oberättigad ställning i förhållande till den öfriga monarkien. Det är denna rätt, som ej kan frånkännas oss, utan att Danmark från att vara en urgammal, fri och själfständig monarki i samma ögonblick sjunker ned till att vara icke ens en del af Tyskland, utan blott ett underdånigt lydland åt förbundet. Och det är denna rätt, åt hvilken förslaget gifver ett bestämdt uttryck, åt hvilken det gifver tillämpning, men icke en hårsmån öfverskrider. Men är värkan häraf den att ännu mera fjärma Holstein från de öfriga delarne af monarkien och att omöjliggöra en förbindelse, som kunde öfoverensstänma med det allmänna bästa och främja de gemensamma intressena? Jag kommer här till en punkt, som allvarligt upptagit ministèrens tankar, så sant som den innerligt känner, huru mycket en passande författningsenlig förbindelse står i öfverensstämmelse med alla landsdelarnes värkliga behof. Men det är så långt ifrån att ministèren tror, att denna utsikt komme genom det nya förslaget att fjärmas, att enligt dess fulla öfvertygelse tovärtom förslagets antagande kan främja en sådan eventualitet. Ty först när Tyskland ser i handling, att det ej förmår att hämma den öfriga monarkiens fria utveckling, först när Holsiein känner, att en fortsätt- 1 Kurs. af oss.