Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RYSSLANDS HÅLLNING MOT SVERGE 1864. 443
yttrade rörande den egentliga innebörden af Rysslands
»hotelser» emot Sverge 1864, hvilka äfven enligt dansk tanke skulle
hafva bidragit att skrämma Sverge från att hålla sina löften.
Domen öfver kung Carls gent emot hans eget land okloka
politik har med den växlande uppfattningen af allvaret i det
östra grannlandets rustningar blifvit skärpt eller mildrad.
Bekant är, att den tillit, man här i Norden till en början
hyste till Frankrike, fick allt hårdare och hårdare stötar.
Detta land var för tillfället fullt sysselsatt med sitt
olyckliga mexikanska krig, och dess käjsare visade sig alldeles
obenägen att understödja Danmark eller i det hela taget att
tillsammans med England söka invärka på den tyska politiken
gent emot det lilla ölandet.
En dansk statsman, en af Fredrik VII:s personliga vänner,
har meddelat oss, att den franske käjsaren var personligen
fientligt stämd emot det danska kungahuset, på grund af en
corsicansk hämdkänsla emot drottningens sedermera med
Blixen-Finecke förmälda syster, hvilken gifvit honom en korg, men
sedan med sin man visat sig i Paris’ salonger, där hennes
för käjsaren så förödmjukande afslag ej förblef någon
hemlighet.
Mera sannolikt är det dock, att käjsar Napoleons kyliga
och reserverade hållning vid Englands försök att vinna
Frankrike för ett gemensamt uppträdande till bevarande af
Danmarks integritet berodde på något helt annat, nämligen på
det agg, han hyste mot förutnämda land efter det nederlag,
han lidit i polsk-ryska frågan, då engelska kabinettet nekat
följa honom så långt han önskade, och detta agg minskades
ingalunda efter stormakternas, särskildt Englands, markerade
afböjande af hans förslag — i november 1863 — om en
europeisk kongress i Paris.
Visst är, att den allmänna meningen i Paris var den, att
danska frågan »ne touche ni à l’honneur, ni aux intérêts de
la France.
Bekant är äfven, att det var Frankrikes tvetydiga svar
genom Rouher till lord Cowley, som hindrade England att
inblanda sig i dansk-tyska kriget.
Sverge-Norge, säges det sålunda på flera håll, skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu May 28 20:14:12 2026
(www-data)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/carlxv/0451.html