Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
524 NXKORDISKA KONSTNÄRSMÖTET J GÖTEBORG 1869.
ett par dagar, ännu innan den honom omgifvande
konstnärskretsen hunnit skingras, skulle hans konstnärer i stället för
den glade kungen se en dödsdömd tungsint man. — — —
Att hans personliga närvaro särskildt vid detta mötes
förhandlingar, skulle gifva detsamma en alldeles särskild
betydelse, är lätt insedt.
Ty visserligen hade kung Carl alltid både varmt och
öppet lagt i dagen sin kärlek till konsten och dess utöfvande,
men dock aldrig förr så offentligt inträdt som jämlike i
kretsen af Nordens konstnärer.
Den tacksamma glädje, dessa kände däröfver, var också
lika stor som deras personliga tillgifvenhet för honom, och
däraf kom det sig, har en af de främste deltagarne i 1869
års konstnärsmöte till oss yttrat, att »detta kan anses såsom
ett af de bästa som varit».
Under detta sitt vistande i Göteborg försökte kung Cearl
att så mycket som möjligt vara tillsammans med de öfriga
mötesdeltagarne. Till sitt högkvarter hos landshöfdingen,
grefve Ehrensvärd, bjöd han hvarje dag en del konstnärer.
Och diskussionerna afhörde han med stor uppmärksamhet både
för- och eftermiddag utan att dock själf deltaga däri. Han
tog hvarje gång plats vid presidentbordet med Gude bredvid
sig, hvilken oaktadt sina protester blifvit vald till mötets
norske sekreterare; med honom talade kungen ofta mellan
förhandlingarna, enär han ville hafva noggrann reda på de
norske, honom obekante konstnärer, han såg i salen.
Diskussionen rörde sig nästan uteslutande om
konstförhållanden i Norden. Talarne voro öfvervägande journalister
och literatörer, bland dessa först och främst S. A. Hedlund,
Aug. Sohlman, L. Dietrichson och N. F. Sander, men äfven
flere konstnärer: Scholander, Geskel Saloman, dansken V.
Klein m. fl. De fleste förordade en nationell konstutveckling
och hade hvar och en sitt förslag för att uppnå detta mål;
prof. Scholander ansåg dock med rätta, att en nationell konst
allenast kan uppstå, om nationen själf förmår inom sig finna
elementen därtill, och att all sträfvan efter att vilja frambringa
en sådan medels teorier och regler vore gagnlös.
Detta möte bar helt naturligt en stark skandinavisk prä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu May 28 20:14:12 2026
(www-data)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/carlxv/0532.html