Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ULRIKSDAL PÅ CARL xV:S TID. 543
tafvelsamlingar skulle uppställas, nämner han däremot ej ett
ord om någon flyttning af sina öfriga samlingar. Det
antagandet ligger således nära till hands, att han tänkt sig dem
kvar, där han haft sin stora glädje utaf att placera dem.
Ofta nog hade han härvid själf lagt hand vid värket, och
det hade många gånger händt, att han användt sina tidiga
morgonstunder till att flytta än en konstsak, än en annan, till
att ordna och ordna om igen, spika och hamra, glad och
förnöjd och djupt intresserad af sitt förehafvande. Till och med
under det sista året af sitt lif, kort innan han afreste till
Aachen, ordnade han det s. k. »porslinsrummet» i drottningens
förra våning på nedre botten. Själf anvisade han plats för
hvarje sak, och själf skref han den katalog, som han omnämnt
i sitt testamente.
I ett af rummen finnas dock ännu de tapeter kvar, som
han tillsammans med Boklund själf målat, hvarvid den senare
utförde de lekande amorinerna och kungen ornamenterna, allt
på hvit botten.
Likaså kvarstår i fullt orubbadt skick det lilla vackra
kapell, han lät uppföra strax invid slottet. Bygdt af
Scholander och prydt med målningar af Boklund, är det ett
konstvärk i och för sig; det invigdes Lovisadagen 1865. — — —
Älskade kung Carl sina konstskatter högt, så gladde det
honom äfven att se andra hysa intresse för desamma, och han
tillät gärna besökande att taga dem i betraktande. Det finnes
en mängd berättelser om, huru han till och med själf visade
resande främlingar omkring i sitt hem, utan att dessa anade,
hvem den vänlige, kanske en smula skälmaktige ciceronen var.
Och flera ryktbara främlingar hafva med stort
erkännande berättat om det emottagande, de rönt af den svenske
konungen i hans konsthem.
Så t. ex. berättar Paul du Chaillu om ett besök på
Ulriksdal hos kung Carl, efter det han i varmaste ordalag
omtalat »denne älskvärde furstes» personlighet:
»— — — — PDå jag kom till det fjärde rummet, träffade
Jag på konungen, som var sysselsatt med att måla.
Så snart han hörde mina steg, tog han på sig sin rock
och utropade:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu May 28 20:14:12 2026
(www-data)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/carlxv/0551.html