- Project Runeberg -  Carl XV som enskild man, konung och konstnär /
630

(1891) [MARC] Author: Cecilia Bååth-Holmberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

630 »HÄRTIG CARL AF SÖDERMANLAND.» Dagen före julafton döptes denne uti slottets fästsal, »Hvita hafvet», till Carl Oscar Wilhelm Fredrik och utnämndes till härtig af Södermanland. I hela Sverge firades glädjefäster, och det allmänna deltagandet var ännu större än äljes, ty det var landets blifvande konung, man hälsade i det lilla furstebarnet, och man gladdes åt, att det sorgliga året dock fått en glad och lycklig afslutning. Men bekymren i den kungliga familjen voro ännu ej förbi. Själfva nyårsafton utfärdades af tjänstgörande lifmedicus, doktor P. Robert Lundberg, en bulletin af följande lydelse: »H. K. H. kronprinsessan, som under senast förflutna dagar befunnit sig mindre väl till följd af krampaktiga smärtor i underlifvet, hade på aftonen i gär ett lindrigt feberanfall. Natten har varit lugn, men H. K. H. är på morgonen i dag ej fullkomligt feberfri.» — Anledningen till sjukdomen kan med all säkerhet tillskrifvas en oförsiktighet; men ovisst, i alla händelser outredt är det, om denna, enligt åtskilliga samtidas utsago, begicks af drottningen själf, som för tidigt skulle hafva ansett sig återställd och därigenom förkylt sig, eller om den bör tillskrifvas någon af de till hennes vård vid detta tillfälle anställde läkarne — hvilket å andra sidan på många håll blifvit med stor bestämdhet påstådt. Följden af sjukdomen blef emellertid mera ödesdiger, än kanske någon från början anat. Inflammationen häfdes visserligen, men på samma gång afkunnade läkarne äfven den domen, att allt hopp om flera lifsarfvingar vore för de kungliga makarne för alltid ute. Stora voro emellertid de förhoppningar, som fästes vid kung Carls »präktige pojke» — förhoppningar, hvilka dock aldrig skulle komma att förvärkligas. Den unga furstinnans stolthet öfver sin lille son var äfven stor, stoltheten att hafva skänkt Sverge en blifvande konung och sin make en manlig arfvinge, som han så Hlifligt önskat sig. Med moderlig fröjd brukade hon lyfta upp sin lille gosse på armen och visa honom; det skall också hafva varit ett ovanligt vackert och kraftigt barn med mörka, djupa ögon;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu May 28 20:14:12 2026 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/carlxv/0638.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free