- Project Runeberg -  Carolinens minnen : historisk roman från Carl XII:s tid /
67

(1900) [MARC] Author: Wilhelm Granath With: Pelle Hedman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HÄXAN I KONGSTED.
67
0, Gud, hvilken natt vi uppleft, suckade Mimmi och
slog med sitt förkläde damm och aska från det lediga bordet.
Jai flicka, svarade Marjo. Uff! Jag darrar i hvar lem
af skräck och fasa. Bevare oss Belzebub för de svenska trup-
perna, då de äro stadda i raseri. De veta inte, hvad de göra.
Fanden har visst gifvit dem någon trollkraft i sina vapen, efter-
som våra danska trupper fly vid dessa fienders annalkande.
— De våra flydde inte, Marjo. Det syns nog bäst här det,
att det varit strid.
Nej, de flydde inte utan svärdshugg, det har du rätt i;
men de kunde inte heller försvara oss och vår stad.
— Ofvermakten–––––-
Men, foitsatte Marjo, afbrytando Mimmis mening, jag
skall leta ut, hvad det är för trolleri det där, som de svenska
knektarne ha i sina klingor och i sina blickar. Sedan skola
vi se till, om danske män skola behöfva i sitt eget land fly
undan för fienden.
— Ni spårar då trolleri i allt, mor Marjo.
— Tyst flicka, det där begriper du inte. Du har ännu
inte skådat in i det hemlighetsfullas rike. Du har ännu inte
fått elddopet, du–––-—
— Jag bryr mig inte om ert sladder, mor Marjo.
Sladder ! Akta dig flicka, att jag ej skickar hvita ormen
på dig! Jag skall säga dig, att–––––-
Hvar skola vi bo nu, afbröt Mimmi hennes mening;
hvar skola vi ligga nu, sedan svenskarne skjutit ned flygeln,
i hvilken vi hade våra sofrum?
— Ligg hvar du vill, slyna. Fridfull bostad kan man
inte längre finna här för dessa fördömda svenskars skull!
— Ja, tänk, hvad er bostad alltid varit fridfull, mor Marjo,
sade Mimmi ironiskt.
. -^e*a 111’g inte, flicka, och tala inte i det, som du inte
begriper, snäste Marjo, som väl förstod ironien i Mimmis ord.
Hon visste med sig själf, att slagsmål och orgier ofta blifvit
utspelta i hennes eget sofrum.
— Jag säger blott. . . började Mimmi.
— Du vågar dig inte säga något, utropade Marjo och slog
handen i bordet. Besitta och regera tror jag inte, att du har

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:23:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/carolinens/0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free