Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70 CAROLINENS MINNEN.
svenskt blod i kroppen på dig, flicka, efter som du vågar sätta
näsan så där högt i vädret. Men akta dig, flicka, det säger
jag dig. Den, som reser sitt hufvud för högt, tappar det lätt.
— Kära mor, jag har väl inte sagt något, som kan reta er?
— Inte sagt! Du har varit oförsynt, slyna!
— Akta er ni själf, mor Marjo!
— Akta mig! — För hvad? — För dig kanske? Kanske
du tänker tussa svenskarne på mig? Men vet, flicka, att jag
liar makt nog att, om jag vill, slå hela det där svenska folket
till föga!
— Hvarför räddade ni då i natt inte vår stad och fram-
för allt våra egna boningsrum, när ni har en sådan makt?
— Jag ville se de där uslingarne på nära håll, sade Marjo
efter ett kort betänkande. Jag här hört dem omtalas som ban-
diter! De hafva fått böja sig under Danmarks välde förr och
konung Kristian II sökte att slå hufvudet af så många som
möjligt af det där byket. Det skall nog äfven kung Fredrik
göra, när han en gång blir kung i Sverige.
— Kanske han aldrig blir det, inföll Mimmi vårdslöst.
-—• Det blir han.
— En blifvande konung plägar ej fly för det folk, som
han ämnar regera öfver.
— Jag skall hjälpa kung Fredrik, jag.
— Ni, mor?
— Ja!
—• Ha, ha, ha!
— Skratta inte!
— Jag kan inte annat göra!
— Den skrattar bäst, som skrattar sist.
— Ja, men–––––- ha, ha, ha! Det var då lustigt.
— Jag skall nog gifva de svenska uslingarne åka, jag,
fortsatte Marjo. Det ser jag äfven i mina kort, att jag kom-
mer att göra.
— Edra kort tror jag inte mycket på, inföll Mimmi. Dess-
utom tror jag, att svenskarne äro ett tappert folk och inga
uslingar, som ni säger, att de äro. Mig har man, då jag var
barn, sagt, att svensken är mild, vänlig och höfvisk mot kvin-
norna, så att till och med de svenska folkvisorna tala därom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
