Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TVA AUDIENSER. 119
Gade låtsades inte höra denna konungens gensaga utan
fortfor :
— Blott villkoren återstå då; — men Skåne — —
— Skall vara och förblifva svenskt, ifyllde konungen.
— Nej danskt!
— Svenskt! På den fordringen får ej prutas. Ty Gud
har skapat detta landskap ett med Sverige — och hvad Gud
förenat, skola människorna ej åtskilja.
— I ändren ej ert svar, Ers majestät?
— Nej! En svensk konungs ord kan ej brytas!
— O, mina fäders jord, utropade Gade med patos. Tag
din son i ditt sköte! Må jag stupa för din ära!
— Så höfves det en krigare att tala, sade konungen.
— Ers majestät! Sänk icke hämndens bila öfver Dan-
marks sköna jord!
— Hvi talen I om hämnd? Den känslan är främmande
i svenska hjärtan! — Men var viss om, att jag och mina tappra
gossar till sista blodsdroppen skola försvara vårt fädernesland,
liksom vi äfven skola straffa en trolös granne, som bryter eder
och fördrag. Säg eder konung, hvad jag sagt: Skåne tillhör
Sverige och icke Danmark!
— I ären obeveklig, Ers majestät, och I solen eder i lyc-
kans och segerns skimrande strålar! Men vid Dannebrogens
älskade standar svär jag, att vi skola taga hämnd.
— För hvad? utropade kung Carl vred. — För att vi sven-
skar försvara vårt land? — Gå! Så talar inte en man till en
man! Så talar inte en besegrad till sin öfverman! Gå, gene-
ral! Säg eder konung, att Skåne tillhör Sverige, och att, om
konung Fredrik vidare fortfar i sina fientliga anslag, skall
hans tron störtas omkull af svenska lansar och han själf skall
nödgas böja sitt hufvud under svensk spira! — Gå! Länge
nog har jag med tålamod lyssnat till edert prat!
Gade fördes ut och konungen gick häftigt några steg fram
och åter på golfvet.
Slutligen stannade han och yttrade till gref Piper:
— Den här fienden är nu maktlös och snart hafva vi intet
mera här att göra, ehuru jag gärna skulle vilja hafva Köpen-
hamn i mitt våld.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
