Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I OLOF OLOFSONS HEM. 189
— Jo jo, herr kyrkoherde, utropade den gamle knekten,
fan hjälper de sina.
•— Ah, hvilket syndigt tal, utbrast prästen.
— Aj, för pocker, inföll invaliden. Man glömmer sig så
lätt! Det kom inte håken att tänka på, att det var en guds
man med i laget.
— Fortsätt, fortsätt, uppmanade Olof.
— Patkull, fortfor den gamle knekten, hatar af hela sin
själ vårt härliga Sverige, hvilket förvisat honom ifrån sig som
en ovärdig son. — Ja, man kan säga, att han helt och hållet
lefver för sin hämnd mot Sverige.
•— Den ovärdige!
— Knappast hade han fått tillträde till det sachsiska råds-
bordet, förrän han utkastade den ena vidt omfattande planen
efter den andra till ett anfallskrig mot Sverige.
Redan från början, då han sökte att uppegga de olika
landens regenter mot Sverige, insåg han, att Lifland var Sve-
riges svagaste punkt, där reduktion, bondeuppror och hungers-
nöd i förening hade hos befolkningen alstrat ett missnöje, som
delvis slappat föreningsbandet med moderlandet.
Konung August tvekade likväl att följa hans råd. Denna
tvekan uppkom icke därigenom, att August den starke håller
på ett löftes helgd, utan fastmer därigenom, att han ansåg
sig vara allt för svag för att kunna våga ett anfall mot Sverige.
Men Patkull, den ärkeförrädaren, var ihärdig.
Han uppsatte ett nytt »oförgripligt betänkande», hvaruti
han, förordande ett förbund mellan Polen, Ryssland och Dan-
mark, visade möjligheten af att taga Lifland genom öfver-
rumpling.
Konung August tvekade likväl.
Inre svårigheter af mångahanda slag, hofvets lustbarheter
och konungens egna samt hans omgifnings kärleksintriger togo
allt för mycket i anspråk hans tankar, för att han skulle kunna
hafva tid att med allvar rikta dessa åt det håll, dit Patkull
ville föra dem.
Patkull hade svårt att bilda sig ett parti inom hofvet, där
allt leddes af intriger. Men han lyckades likväl att utverka
så mycket, att han helt inkognito blef sänd till Köpenhamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
