Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
304 CAROLINENS MINNEN.
Här slöt den öfverlycklige lifdrabanten sin förklaring, hvil-
ken utan allt tvifvel skulle ha förefallit kung Carl i hög grad
underlig, om hau hört den, men han var så hårdt insomnad,
att han icke hade en aning om, att man talat till honom.
Harald â sin sida blef förundrad öfver, att konungen icke
sade något eller åtminstone gaf honom ett tecken, att han kunde
gå eller ock fortsätta tala. Slutligen fann han emellertid, att
konungen sof.
— Hvad, sade han. Hans majest,ät sofver. Naturen har
tagit ut sin rätt äfven på den oöfvervinnerlige, tilläde han till
Hultman, hvilken hade närmat sig på tå.
— Ja, ja, svarade Hultman hviskande.
De båda männen sågo några ögonblick på konungen, i
hvars knä Pompe åter lagt sitt hufvud, och nästan under andakt
sade Harald:
— Han har slumrat in. För en stund har han upphört
att ila från strid till strid med sina segrande svenska trupper.
— När han en gång för alltid slumrar in, somnar in i den
eviga sömnen, hvarur han aldrig skall kunna väckas annat än
genom domsbasunens ljud, skall dock hans minne lefva och
då skola under århundraden efter århundraden många, många
tälja sagolika berättelser om honom, vår store, svenske, oöfver-
vinnerlige kung Carl den tolfte, som med seger stred mot den
mångdubbla öfvermakten för sitt land, för sanning och ära.
— Ja, ske alltså, kamrat, sade Hultman hviskande och
räckte Harald sin hand, hvilken denne üyckte. — De förstodo
livarandra desse tvenne män.
Harald såg ännu ett ögonblick på konungen, livarefter han
tyst lämnade tältet, utan att konungen någonsin fick en aning-
om, att någon annan än Hultman varit där inne och bevittnat
hans djupa sömn.
% *
Dagen efter sedan ryssarne aftågat från Narva, höll hung
Carl i spetsen för sin armé sitt högtidliga intåg i staden.
En oräknelig folkmassa var i rörelse i staden för att se
på ståten och hylla segraren-befriaren. Alla gator i Narva,
hvilka konungen passerade, voro öfverfvilda med människor,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
