Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JUBEL OCH SKALDELIF. 323
en intill gården befintlig gärdesgård samt ett därbredvid lig-
gande förråd af gärdsle.
Om historien är sann eller diktad, kan jag ej med viss-
het bestämma, men visst är, att händelsen, som berättas i den-
samma, är fullt värdig konungens oförvägenhet.
* *
*
Vi vilja sluta detta kapitel med följande visa, som dikta-
des i anledning af
Slaget vid Narva.*
Czar Petter i Moskwa, en kämpe sä rask
Som trots sjelf Starkotter hin långa,
Han gjorde en härnad med buller och brask.
Till Ingrikland månde han gånga
Med silfver och gull
Och ryssar som mull.
Med Guds hjelp vilje vi strida!
Han föll in i landet som stoftet så tjockt:
Så länge sig någon kund’ rymma,
Det följde hvarannan en flock efter flock,
Och alla så voro de grymma
Som ulfvar och björn,
Som drakar och örn.
Med Guds hjelp vilje vi strida!
De drogo der drängarna huden utaf,
Och qvinnor i stycken de sleto
Att vaggan ock blef der de nyföddas graf:
De skonte ej, fastän de greto,
Ej qvinna ell’ barn,
Ej kyrka ell’ qvarn.
Med Guds hjelp vilje vi strida!
Han ryckt’ inför Narva med hiskliga makt —
I staden de blefvo förfära’:
De skulle straxt öppna sin’ portar, blef sagdt,
Eller ville de staden bortbära.
* Ur »Berghammars samling» återgifvet i Adolf Iwar Arwidssons
»Svenska Fornsånger». Originalets stafningssätt är bibehållet i denna visa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 18:23:34 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/carolinens/0389.html
