- Project Runeberg -  Carolinens minnen : historisk roman från Carl XII:s tid /
359

(1900) [MARC] Author: Wilhelm Granath With: Pelle Hedman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SORG. 359
Men hade Harald och Emma kommit en enda dag senare,
än de gjorde, så hade den gamle icke hunnit hvarken att se
eller välsigna dem. Han hade nämligen länge varit sjuk och
tynat af mer och mer för hvarje dag — och dagen efter
Emmas och Haralds hemkomst föll han i en dvala, som blef
honom en sömn till döden.
Och nu skulle han begrafvas.
Efter kistan gick den af mig förut omtalade klotrunde
prosten och vid hans vänstra sida den långe och skranglige
klockaren.
Efter dem följde Olofs båda döttrar. Deras män hjälpte
till vid bärandet af kistan. Efter de båda systrarne följde
män och kvinnor af deras anhöriga och bekanta af allmogen
i trakten.
Det dystra tåget gick ned till stranden, där kistan ned-
sattes i en barkass, hvaruti bärarne äfven togo plats. De öfriga
begrafningsgästerna embarkerade i två andra barkasser, hvar-
efter farkosterna stöttes från land och lotsades fram emellan
drifisstycken utefter fjärden Galtens sydvästra strand.
Inom kort började farleden att blifva trängre och färden
blef därigenom svårare, alldenstund isflaken där voro samman-
packade mellan de stora vassbunkarne, hvilka här bildade
liksom små öar.
Barkasserna lotsades dock lyckligt och väl framåt tack
vare den skicklighet, hvarmed de fördes.
Slutligen upptäcktes på en hög kulle till vänster en präktig
i form af en rotunda byggd kyrka, medan på högra stranden
af det därstädes framskymtande smalare vattendraget syntes
ett slättland med ordnade lundar af ekar och löfträd.
Kyrkan, kring hvilken en liten by hade växt upp, var
Carls kyrka, vattendraget var Arboga å och de till höger sig
utbredande ängarne med deras skogsdungar tillhörde konung
Carl XI:s älskade Kungsör.
Församlingen hette Carlskyrka. *
Det var på Carls kyrkogård, som den gamle bonden skulle
sänkas i sin graf.
* Och heter så ännu i dag.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:23:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/carolinens/0425.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free