Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
394 CAROLINENS MINNEN.
framt icke tili all lycka det svenska artilleriet i detsamma hun-
nit fram till stranden och från pråmarne börjat beskjuta sach-
sarne, hvilka nu i sin tur braktes i oordning genom denna
häftiga eld från sidan.
Denna förvirring hos sachsarne kom konungen väl till pass.
Han flög på sin springare från den ena flygeln till den andra
och snart hade han åter fått ordning upprättad, hvarefter han
med gardet, västmanländingarne, dalkarlarne, helsingarne och
uppländingarne löpte till anfall på sachsarne, hvilka fortfarande
svårt ledo af elden från de svenska kanonerna.
Blott ett litet stycke från stranden höjde sig en liten skans,
från hvars kanongluggar kulor sändes ned i de svenska trupp-
massorna och gjorde ganska mycken skada. Konungen vände
då sina blickar dit och stormade skansen.
Det blef ett förfärligt blodbad i och omkring den lilla bygg-
naden. Besättningen måste slutligen vika och konungen och
hans garde blefvo herrar där.
Intagandet af denna skans ansågs af konungen vara af
särdeles stor fördel och han hoppades att därifrån kunna göra
de fientliga trupperna stor skada.
Knappt hade emellertid konungen fått skansen i sina hän-
der, förrän han fann friska fientliga trupper störta fram emot
stranden och där bringa hans trupper i svårt trångmål. Rytte-
riet hade ännu icke hunnit att forslas öfver floden och de stri-
dande svenska trupperna voro i antal betydligt underlägsna
fiendens, sedan dessa fått den sistnämnda förstärkningen.
Konungen befallde därför sina män, som voro med honom i
skansen, att följa sig ned till stranden, det finge gå med skan-
sen, hur det ville; de i trångmål stadda trupperna måste läm-
nas allt möjligt bistånd.
Han störtade med sina män ned för vallarne och ingen
man stannade i kastellet.
Det var äfven en stor lycka.
Skansen var nämligen underminerad och minan hade blif-
vit antänd, när konungen intog fästningen, sedan sachsarne
sett, att de ej kunde försvara densamma. Lyckligtvis hade
elden ej nått krutdurkarne ännu. Men blott några minuter
efter, sedan konungen och hans garde lämnat skansen, skedde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
