Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
446 CAROLINENS MINNEN.
Fursten kunde ingenting svara — och Katarina blef befalld
att följa tsaren.
Från detta ögonblick skilde sig käjsaren icke mer från
Katarina, och furst Mensjikow, som länge sväfvat mellan hopp
och fruktan, erfor snart, att en älskare, som är undersåte, all-
tid förlorar sin rätt till en kvinna, när denna råkat behaga
monarken.
På tre dagars tid fick han ej se sin älskarinna.
Den fjärde dagen hade kejsaren ett långt samtal med ho-
nom rörande statsangelägenheter utan att nämna något om Ka-
tarina. Full af sorg aflägsnade sig ändtligen fursten, men då
ropade käjsaren honom tillbaka:
— Hör, sade han, jag ger dig icke igen Katarina, hon
behagar mig och jag behåller henne, du måste afträda henne
till mig.
Furst Mensjikow bugade sig djupt och ville aflägsna sig,
då kejsaren med den befallande ton, som han stundom antog,
tilläde :
— Du betänker visserligen icke, att flickan ingenting har
att taga på sig, skicka henne några kläder. Hon måste vara
väl utstyrd.
Det är icke godt att veta, om detta var en snålhet eller
ett nyckfullt infall af en älskare, som ville utstyra sin älska-
rinna på sin medtäflares bekostnad. Men furst Mensjikow,
som kände sin härskares lynne, lät genast sammanlägga alla
Katarinas kläder och tilläde en liten låda med diamanter. Han
hade också råd att skänka bort sådana, ty ingen af ryska rikets
herrar hade flera eller skönare juveler än han.
Tvenne slafvar, som förut betjänat Katarina, måste nu
bära dessa saker till henne och befalldes att förblifva hos henne,
så länge hon fann för godt att betjäna sig af dem.
Mau kunde i sanning inte handla mera slugt i afsikt att
smickra kejsarens nya favorit och tillika behaga honom själf.
Katarina var icke i sina rum, då slafvarne infunno sig
hos henne; men då hon kom in, förvånades hon af att se alla
dessa dyrbara dräkter, som hon väl kände igen, men till hvilka
hon nu trodde sig hafva förlorat all rätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
